Orättvisan i mataffären

Det är en sak att man inte får äta och dricka allt man vill under en graviditet, men måste det tryckas upp i huvudet på en? När jag var och handlade förra veckan så var det extrapris på både roquefort och st agur och man verkligen såg hur mogna de var. Sådär så att man riktigt känner saltkristallerna smälta på tungan bara av att se ostarna. Och chèvren var också till specialpris så klart. Det var som en komplott från maxis sida.

Jag har inte så lätt att äta alltid denna graviditet (inte varit storätare direkt de andra heller för den delen), men mögelostar känner jag inte minsta aversion mot. Inte bubbel eller rödvin heller. Kan snarare känna att strävheten från rödvin och det friska från bubblet hade varit toppen. Men nu är ju livet orättvist i att det faller på kvinnans lott att vara begränsad på alla sätt och vis när det ska sättas barn till världen. Och vad gäller mat och dryck är det svårt att skylla just det på patriarket.

Stackars mig. Målbild för sommaren (och ja båda glasen är till mig):

Annonser

Mer vin åt folket

Vi drack det här vinet nyligen. Bra pris och gott. Tips. Såvida du inte är som jag och är känslig för en del rödviner. På det sättet att först ansikte och sen bröst och armar börjar klia. Och att det sätter sig på luftrören så som hyacinter gör så det känns som att ens kondis är i botten. Inte för att den är så bra till att börja med med min högst icke-existerande träning, men med det här vinet eller som sagt hyacinter och annat pollen när det är säsong för det tungandas man av att sitta stilla i soffan. Men om du inte har de här problemen rekommenderar jag det.

IMG_3212

Vecka 38 – när som nu

Sista delen av föräldrautbildningen igår. Vet inte om man har lärt sig så mycket egentligen. Kanske är orättvist från min sida eftersom jag har gått/går på en miljon andra kurser också där samma saker tas upp. Igår höll i alla fall Tant Barnmorska ett brandtal mot vin och alkohol under amning. Den kombon gör man bara inte fick vi veta. Sen frågade hon om det var någon som hade funderat på det för det var ganska vanligt, särskilt i och med den här nya forskningen som man dock inte kunde lita på. Knäpptyst var responsen. Jag vet inte med de andra, men från min sida var tystnaden lögn. Ett glas vin eller två säger ju till och med livsmedelsverket är lugnt. Men jag ville inte få onda ögat varken av Tant Barnmorska eller de andra präktbollarna på kursen.

Annars räknas det som fullgången graviditet nu och det ska jag fira med att ha min sista jobbdag på 10 månader imorgon. Sova är den stora planen. Låter som en ypperlig plan tycker jag.

DSC_0376[1]

Halvvägs, 19+6

50 % säger min app nu. 140 av 280 dagar har passerat. Borde man fira! Med en kasse bira! Eller inte. Ett glas vin? Inte det heller. Tranbärsjuice? Jo, det är väl godkänt. Innehåller c-vitamin också, bra, hjälper att ta upp järn. Järn är viktigt. Mitt värde var på gränsen visade det sig efter att barnmorskan obarmhärtigt huggit mig i fingret. Tycker ändå det är bättre att få fingerspetsen massakrerad än när de, sjukvårdsfolket, får för sig att gräva hål i mina armveck. Där missar de ju regelbundet också. Har i största allmänhet lite issues med blodlåtande. Det finns liksom en anledning till att jag inte blivit blodgivare och det är inte bara lathet, utan också att jag är feg och tycker att det gör så förbaskat ont med de där nålarna. Jag borde dock och en dag så! Men nu får jag inte..

Annars ska jag undvika folk som antingen bara är egoistiska och dumma i huvudet som antroposoferna i Järna eller kommer från länder där vaccinationsprogram inte funnits och inte åtgärdat det i efterhand eller i likhet med mig förlorat sitt röda hund-skydd från den där kombisprutan i mellanstadiet. Hur jag ska känna igen de här farlingarna är oklart. Jag tänker att om alla som inte har vaccinerat sig fäster en liten, röd tyghund på bröstet så blir det bra. Ska vi säga så?