Vecka 35 – förberedelser

Så är det slutet av ännu en vecka och nedräkningen är i full gång. Snittet är som sagt planerat till den 5 juli, men graviditeten räknas som fullgången på Adrians födelsedag så det är den 22 juni jag har för ögonen. Inte så att jag tror att det kommer sätta igång då, men så att jag vill att allt viktigt ska vara förberett och klart till dess.

Vagnen är ju monterad så behöver bara bäddas. Men för att bädda behöver jag skölja upp alla sängkläder och då behöver jag en byrå att lägga ner de linnen i som inte ska till vagnen. Så en byrå måste inhandlas och monteras. Praktiskt också att ha så alla söta små kläder kan få ett varv i maskinen och läggas ner också.

Vaggan är bara att bära upp och bäddas enligt samma princip som vagnen.

Babyskyddet behöver också rengöras misstänker jag efter att ha stått i källaren i över två år. Och basen monteras i bilen och därmed en lösning för placering av alla barn ordnas.

Och spjälsängen ska upp och monteras. Och för att göra det måste bokhyllorna bort från sovrummet och hittas en plats åt. Skötbord på ovanplan känns överkurs denna gång då vi inte har plats i badrummet längre sen vi skaffade en fungerande dusch där. Kanske göra en liten skötstation på byrån om det blir plats.

Apropå skötbord så är planen att fräscha upp det vi har i badrummet där nere också. Slipa bort lite fuktskada och bättringsmåla. Och sen den i mitt tycke jobbiga biten, nämligen att laga lådan. Skenan som den går i gick sönder för många år sedan och lådan har bara kunnat användas hjälpligt sen dess, men nu tänker jag att det kan vara på tiden att fixa det. Skenan är som sagt kaputt vad jag förstår så får väl sätta dit en list eller något. Jaja, det ger väl sig hur jag ska göra när jag tar tag i det.

Är lite sugen på ett babynest också. Fick ett av Jenny till Adrian men det har dessvärre sett sina bättre dagar nu. Gillar de från Done by Deer och har ögonen på detta och detta, men vi får se hur det blir med det.

Sen ska ju praktiskt smått lösas också som vad man ska ha med till sjukhuset och amningskupor och sånt. Det går ju fort att packa men man ska komma ihåg att köpa grejerna också.

Annars är det gnälligt den här veckan med. Mitt revben gör så ont att jag inte kan sova. Inatt blev det 3-4 timmar trots citodon. Sov en stund på eftermiddagen nu med citodon igen medan Anita hade barnen. Vet inte hur mycket citodonen gjorde och hur mycket var ren utmattning för det gör fortfarande så förbaskat ont trots att de ska verka. Om det fortsätter så här hoppas jag verkligen att bebisen struntar helt i datumet hon fått och kommer ut tidigare.

Med Arvid:

Med Adrian:

Vill vara hel

Jag vill skriva något peppigt och glatt och när jag kollar bilder i telefonen har jag ju gjort en massa som kvalificerar dit också. Men jag orkar inte. Jag är så trött. Trött av att inte få sova på natten på grund av revbenskickning. Trött av att man ju blir trött när man har så ont.

Igår provade jag två alvedon. Kände noll skillnad. På natten tog jag en citodon och sen fick jag faktiskt sova ett par timmar. Känns inte som ett rimligt förfarande att ta tabletter varje natt dock. Inte heller vettigt att vara vaken flera timmar varje natt av smärta. Max en månad och en natt kvar. Tack och lov.

Behöver inte längre köpa hem mjölk till kaffet om ni tar det (vecka 35)

Nämnde jag att alla mina bh:ar och amningslinnen (slappar jag runt i när bara folk som kommer hem till mig ser) har mörkgulorangea fläckar numera? Och lakanen i sängen större mjölkfläckar? Att jag vaknade av att jag var alldeles blöt över hela armen ner i armhålan häromnatten för att jag läckte loss? Bröstmjölk ska ju vara ett universalmedel vad det än gäller, men mina armhålor kliar trots detta. Vill verkligen inte börja använda amningsinlägg redan, de där runda märkena de ger på alla kläder är måttligt skoj. Och det är ju inte hela tiden det rinner heller.

Foglossningen undrar ni naturligtvis över eftersom jag inte klagat över den på sistone. Det finns det ett naturligt skäl till, nämligen att den försvann igen. Nu har jag inte kört några längre sträckor och inte heller promenerat i onödan så det kan ju vara en bidragande orsak. Viktigast är nog att jag inte bär Arvid alls dock. Jag får ju inte lyfta honom efter snittet så nu är det att lära honom att det bara är pappa som bär om det behövs. Vi har till exempel ägnat långa stunder åt att krypa ner baklänges för trappan tillsammans (sjukt jobbigt för övrigt) och nu kan han det. Han har också vant sig vid att jag är mer immobil än vanligt och vill gärna hjälpa mig genom att dra upp mig ur soffan eller från golvet om jag sitter där med honom. Duktig kille.

Annars så, är det nu man räknas som höggravid? Jag bestämmer det i alla fall. Av den enkla anledningen att det känns så. Max 34 dagar kvar i alla fall och bara 7 halvdagar kvar på jobbet! Förra vecka 35.

I bakgrunden på veckans bild kan ni även se mitt projekt att klä om stolsitsarna. Går ganska bra, men långsamt.

34+1
34+1

Såg att en mag-magbild figurerade på Arvids vecka 35. Som jämförelse mot då kan jag presentera en bild från förra veckan också:

IMG_2618
En smula större denna gång ja..

Vecka 35 – ännu mer ajaj

Idag eller framför allt i eftermiddag och kväll måste jag ifrågasätta vad bebisen sysslar med. Det här sparkandet mot levern har varit smått olidligt. Min gravidyoga saboterades eftersom det gjorde så ont att böja sig det allra minsta framåt och nu när det var dags att lägga sig (ja jag bäddar ner mig tidigt) ser jag att det till och med är en svag rodnad på huden av attackerna. Inte ok, jag bara säger.

image

image

image

Ni kanske kan se var jag har ont där under högra revbenet/Jonas kind.

Nu ska stackars jag se om jag får sova eller kickandet sätter stopp för det. Eller Fedden som löper för den delen. Om någon har en kavaljer till henne är hon nog villig.