Vecka 34

En smått irriterande sak nu när det är varmt är att alla och då menar jag precis alla ska kommentera hur jobbigt det måste vara med högsommarvärmen för mig. Det är det inte. Jag har inte lagt på mig någon vikt att tala om och drar inte heller på mig vätska mer än någon icke-gravid så det känns värmemässigt som vanligt.

Däremot gör mitt revben så ont att jag vill gråta ibland, särskilt om jag sitter upp, står upp och allra värst när jag plockar från golvet och fyller/tömmer diskmaskinen eller tvättmaskinen. Bäst är alltså horisontalläge, vilket ju också är det bästa mot mina sammandragningar. Sämst när jag måste böja mig. Och nattetid när man vaknar av det och inte kan ligga utan att bebisen buffar eller sparkar mot det. En månad lite drygt kvar bara.

5g+vvr+qSCq7E7HcpMkQ4g_thumb_d7ac

När jag nu skummar igenom tidigare vecka 34 verkar det här med revbenet varit ett riktigt gnälligt problem då med. Med Arvid resp Adrian.:

Känner mig gnällig (vecka 34)

Ont mest hela tiden och svanken har börjat värka också. Har klarat mig från ryggont fram till nu annars. Mina revben är på nivån att jag i regel ligger vaken några timmar varje natt för att det gör så ont och det inte hjälper att vända på sig. Har provat att gå upp och gå lite och hoppa runt för att få bebisen att flytta sig lite så det blir lite mer plats just där, men icke. Inkilad som sagt.

Illamående är jag också. Inte som i tidigt gravidillamående utan snarare som att man har ätit för mycket så att maten står en upp i halsen. Och det är inte beroende av matintag. Värre ju längre dagen går. Lite svårt att äta då. Har därför börjat göra smoothies till kvällen så kan jag äta lite med Arvid och Jonas till middagen, tycker det är viktigt att alla äter samma sak tillsammans, och sen när Arvid lagt sig suger jag i mig en blandning på avocado, yoghurt, bär och juice/mjölk. Får man i sig vitaminer och bra fetter i alla fall. Och så klart när bebisen inte ligger så där dumt passar jag på och äter så mycket jag kan.

Mer på gnälltapeten är att jag blivit förkyld. Började med ett munsår på söndagsmorgonen och sen har det gått utför. När jag kom till jobbet i måndags undrade min vikarie varför jag inte stannat hemma. Snor och host och den där vaga ont-i-kroppen-känslan. Och sen nu jätteont i bröstet så man knappt kan hosta ens. Ingen röst heller. Det är väldigt synd om mig. Så ni vet.

Förra vecka 34.

Vecka 34 – profylax

Det buffas väldigt i magen och bebisens rumpa tycker jag mig känna ganska väl nu.

Vi var på profylaxkurs igår, 18-21. Vansinnigt sent för mig som senast i måndags gick och borstade tänderna strax efter åtta på kvällen. Så jag satt och gäspade från sjusnåret. Och tyckte ganska synd om mig själv eftersom bebisen ägnat hela dagen (och halva natten dessförinnan, det finns ju en anledning till att jag lägger mig tidigt) åt att försöka tillintetgöra min lever. Så det gjorde ont.

Annars var avslappnings- och andningsövningarna säkert bra, men jag måste nog ändå säga att de som vi gör på yogan känns bättre. Skadar väl inte att ha lite olika att plocka fram när det gäller dock. Bra för Jonas också att vara med på något och få lite bättre koll. Något jag roades av också var att när vi gjorde andningsövningar med fejkvärkar så hade jag sammandragningar samtidigt, men helt otajmat med övningarna.

DSC_0299_