En del veckor är så korta

Men det är ju så. Plötsligt har hela veckan bara flugit förbi utan att man märkt det. Jag har varit klen och hemma från jobbet ett par dar med dödsförkylningen. Jag inbillade mig att det inte var så farligt eftersom jag inte hade feber och det kändes helt ok i soffan framför Netflix. Att vara hemma och dra rent generellt var toppen. Ni vet så man nästan känner sig som att man fuskar som stannar hemma från jobbet. Så när jag var tillbaka där igen tog det inte mer än någon timme innan jag insåg att så inte var fallet och att det nog inte hade varit fel att vila en dag till.

Nu är det bättre i alla fall. Och det är skönt. Kan nästan andas utan nässpray också. Lyx. Att näsan är stopp är ju en sak, man är ju preggo, men min förkylning tyckte att luftrören var ett bra ställe att gosa in sig på också så det har varit lite tungt med andningen rent generellt skulle jag säga.

Så jag har egentligen mest tyckt synd om mig själv hela vecka 24. Kan konstatera att kvällarna är jag tröttare än nånsin och om jag inte stapplat mig upp för trapporna före tio är det knappt att jag orkar det alls sen. Igår gick jag till exempel inte på ett 30-årskalas jag var bjuden på eftersom jag insåg att jag skulle vara ungefär den sämsta gästen nånsin. Hade massa onda sammandragningar under eftermiddagen när jag låg och vilade bredvid en sovande Arvid dessutom så upp och dansa och ha sig kändes inte så aktuellt. Och sen sov jag ju sött strax efter tio så vi kan nog konstatera att det var lika bra jag stannade hemma. Men det känns ju trist när man inte orkar.

Och för den som tyckt min mage varit klen jämfört med när jag väntade Arvid så tror jag nog den putar ut mer den här veckan än förra vecka-24-inlägget. (Att jag då är 23+0 och nu 23+6 är bara detaljer..)

IMG_1787

Annonser

Ännu en helg förbi

Vi var i Lomma en sväng över dagen på lördagen och köpte extra regnkläder (40 kr!) och en overall som nog inte passar förrän nästa höst till Arvid på Lions loppis. Barnböcker, pockets till mig och ett våningskakfat. Bra grejer helt enkelt. Arvid vilade i vagnen och jag fick chans att inviga min nya regnkappa från tretorn. Sjukt svårt att hitta en fin, men den här var riktigt snygg!

Annars var vi ganska klena både jag och Arvid. Han vägrade somna på kvällen och när det väl gick vaknade han sen gång på gång. På söndagen gjorde vi inget mer ansträngande än att misslyckas med att handla på Coop Forum (översvämning) och istället handla i det lilla vid oss.

Ja, översvämningen klarade vi oss helt ifrån tack vare att vi bor på en backe. Torrt och fint i källaren. Om det inte varit för internet kanske vi hade varit några av dårarna som körde rakt in i vattenfyllda viadukter (men de måste väl ändå ha kört för fort så de inte hunnit stanna? Jag menar det var ju inte bara någon decimeter vatten).

Och Arvid hade namnsdag igår, men vi var för sjukliga för att orka fira, annars hade det nog blivit en äppelkaka i alla fall. Gammelmorfar Rolf, Gullvi, farmor och Lisa gratulerade däremot. Tack säger Arvid. Eller det ingår inte riktigt i hans vokabulär ännu, men det kommer.

IMG_0478.JPG

Inskolning = sjuk

Så har första veckans inskolning avklarats. Det har gått fint, Arvid tycker det är hur kul som helst med förskola. Någon morgon den här veckan när han har varit kinkig har det slutat tvärt när jag frågat om vi inte ska cykla till dagis. Då har han pinnat bort på sina små ben och pekat på sin cykelhjälm och tagit fram både sina egna och mina skor. Sötnosen.

Ett litet intermezzo har det varit när han bet en tjej i kinden och en stund senare drog en annan i håret. Men det var i måndags och sen dess har inget sånt hänt så förhoppningsvis var det en engångsföreteelse. Man vill liksom inte vara mamman till barnet som gör illa sina kamrater.

IMG_0428
Mamma, nu skvallrar du väl inte?!

Igår sov han på förskolan för första gången och han somnade fint, men vaknade redan efter tre kvart, vilket kanske inte var optimalt. Somnade i vanlig tid på kvällen, men sen var det en natt av gråt, skrik, sparkandes och kastandes sig i sängen. Att han fick sova hos oss hjälpte föga. Jag tröstade mig själv med att han troligtvis skulle sova lite längre på morgonen och vi skulle inte vara på dagis förrän kl nio så det var ändå ok.

IMG_0459
Björnbären är minst sagt en favorit..

Nu blev det ju inte så utan han skulle tvunget upp strax efter sex. Vojne. Vi fick en mysig morgon ändå och hann till exempel läsa Pettson fyra gånger i rad innan vi skulle iväg. Jag var bara med ute på gården en kort stund innan vi sade hej då och jag åkte till jobbet. Sen ringde de vid kvart i ett och då hade Arvid bara sovit 20 minuter och snorade och nös och var inte på topp. Så jag fick hämta upp den lille söte tidigt.

Lite feber fick han sen framemot eftermiddagen också. Köpte en örontermometer (fy jäklar vad dyra såna är!) på apoteket så jag skulle ha lite koll. Gillar inte att ge alvedon om det inte behövs. Det är ju trots allt så att kroppens immunförsvar funkar bättre med lite högre temperatur. Samtidigt vill man ju inte att han ska bli för varm. Nu var det inte mycket att snacka om, 38,5°, så ingen fara.

Jonas har lekt DHL-stafett i Köpenhamn så Arvid har fått mysa runt med bara mig hela kvällen också. Pettson har det blivit ett antal gånger och Alfonsboken med Mållgan och sjunga hundra vaggvisor. Och så har han trots att han varit så trött att han knappt orkat sitta utan ryggstöd försökt leka lite. Sova har inte varit någon hit dock. Är väl inte så lätt när näsan är täppt och nappen fast förankrad i munnen. Jag pallade upp huvudändan med böcker och gjorde ett tappert försök att ge honom näsdroppar. Ena borren fick en halv dos så det får väl vara tillräckligt.

IMG_0467
Leka. inte sova.

Och nu sover han sen en knapp timme och jag ska snart gå och lägga mig med en bok redo att låta killen snora ner mig i vår säng om han vaknar igen.

 

Stackars mig

Jag är sjuk. Första gången på riktigt länge som jag är helt däckad. Var ju riktigt risig när Leia smittade ner oss när Arvid var ny, men det här är värre. Arvid är pigg och kry och Jonas åtminstone det senare. Bara jag som är mes.

Igår skulle Cissi och Olof kommit på middag, men de ställde in för att Cissi var dålig. Var ju tur det med tanke på att jag själv sen satt febrig inlindad i yllefilt över min tjocka ylletröja i mammas kök.

Den som vill vara Arvidvakt är välkommen så jag kan vila och Jonas lägga golv. Annars får Arvid leva med att jag är världens tråkigaste/roligaste mamma som låter honom titta på babblarna hela dagen.

Om ni tänker att vitheten runt näsan beror på ev koksande tänker ni fel. Kanske varit bra mot täpptheten dock. Istället inotyol. Bra grejer.

20140216-082340.jpg

Klen som få

Vaknade vid två inatt av den härliga känslan att plötsligt inte längre kunna andas. Ni vet när den där kanalen som sammanlänkar lungorna med näsborrarna bara klaggats igen. Underbart. Munnen då för sitt luftintag. Eller hur var det nu? Var det möjligtvis så att halsen och mandlarna också bestämt sig för att svullna till? Ja, men så var det ju. Liksom sådär mysigt att man klöks upp slem. Det är så man vill börja veckan. Särskilt när man har sanslöst alldeles för mycket att göra på jobbet redan. Så när jag somnade igen vid sexsnåret kände jag att det skulle mycket till för att jag skulle låta min värkande kropp få lämna lägenheten idag.

Man skulle kunna tro att det var fullmåne och jag därför också blivit sned i hela ansiktet. (Farmor hävdar att hon blir det.) Men snyggt är det att se hur jag försöker kippa luft utan att anstränga en ömmande hals. Om ni undrar tänker jag stanna hemma imorgon också.