Äta riktig mat

Äntligen har Arvid börjat haja det där med mat. De senaste dagarna har han med god aptit ätit puréerna jag gjorde för fem evigheter sen och som han bara stängt munnen för när skeden närmat sig. Inte nu längre. Moroten är slut och det är inte mycket kvar av varken blomkål eller squash heller. Sju kuber blomkål tryckte han i sig till lunch idag och sen fick han lite mackbitar med smör och ost också.

Till middag åt han en halv vuxenportion torsk i tomatsås med potatismos. Jonas och jag fattade knappt någonting, men vi tyckte också det var gott i och för sig, så inte så konstigt egentligen. På Teneriffa fick han burkmat och det var ju inte någon succé direkt. Nu fick han mat som smakade något och inte luktade som att någon kräkt i burken innan locket skruvades på. Jag tolkar det som att han förstår sig på kvalitet. Win win mamman.

En knapp timme efter maten åt han en portion gröt innan han lade sig också. Matvrak. Bara boppning två gånger under dagen idag tror jag så snart kanske man kan ha på sig kläder med normal ringning istället för de där sladdriga varianter alla mina tröjor magiskt förvandlats till. Återigen win win mamman.

Annonser

Arvid ställer två frågor

Arvid har en stor fråga: Varför lagar jag så äcklig mat till honom? Det finns ju goda saker som boppemjölk och gröt, varför då klydda till det med squash, morot, kyckling, ägg och nu senast fruktansvärt vedervärdig blomkål? Jag har inget bra svar på det mer än att jag tycker han är lite kinkig och får skärpa till sig. Man kan liksom inte få katrinplommonpuré varje dag. Eller jo, det kan man, men det är av helt andra anledningar.

Arvid har även en annan fråga: Varför får han inte sutta i sig mjölk ihopkorvad mot mig en gång i halvtimmen om natten? Varför blir det äcklig napp hälften av gångerna? Där har jag ett bättre svar: För att äta gör man bäst på dagen och sova gör man bäst på natten. Särskilt jag som tydligen inte är riktigt lagd att sova när som helst hur som helst. Och eftersom de där sovstunderna på dagen ofta inte är längre än en halvtimme, trekvart så man inte hinner somna ens.

1380441479088

Liten bebis som inte är i synk med sin mamma

Igår och förrgår var såna dagar att jag knappt visste var jag skulle bli av. Lillkillen har ju excellerat i att äta konstant alla dygnets timmar de senaste veckorna och det tar ut sin rätt efter ett tag. För det är ju inte rimligt det här att inte få sova en sekund om nätterna, eller dagarna för den delen. Det har ju inte heller varit så att han har småsuttat bara för lite mys och tröst på natten. Nej, det har varit regelrätta storätningar då med, som alltid när han äter i princip.

Pricken över i natten till igår var också att jag vaknar och har så förbannat ont i ena bröstet. Där undrar jag hur det bara är möjligt att få mjölkstockning när ungen äter så mycket och ofta? Här hade Arvid chansen att visa sig från en mer charmant sida och hjälpa sin mamma ur situationen, men nej nej varför skulle han det? Nu var han för en gångs skull inte alls sugen på att äta utan ville sova vidare. Så efter en stund gick jag upp och ägnade närmsta timmen åt att handmjölka ur bröstet. Hjälpte ju sömnen fantastiskt att stiga upp. Verkligen.

Så igår hade vi en sista föräldragrupp och jag kan meddela att unge herrn numera är 69,5 cm och väger 8745 g. Det innebär en viktuppgång på mer än två hekto och en bit över halva centimern plus i veckan sen senaste kollen. När jag lagt in värdena i min app kan jag se att den redan branta kurvan tagit ännu ett kämpakliv mot, vad som verkar vara målet, lodrätt. Vår BVC-sköterska Gunilla tyckte jag skulle öka på med riktig mat om dagarna eftersom han äter så mycket och att jag som hon sade blivit så tunn. Och ja, jag har utökat min kost med en 200-grammare schweizernöt ett par gånger i veckan samt glass, muffins och godis. Förutom mer mat då. Och ändå är det som att min vikt skickas över till Arvid. Det han går upp går jag ner. Inte optimalt.

Sexmånaderskontroll idag så då ska jag prata lite mer med Gunilla och så ska projekt sömnträning och matvraksförändring inledas snarast. För så här kan vi inte ha det om dagarna (eller nätterna):
image

image