Överraskningskalas för Johanna

I helgen fyllde Johanna 32 och då får man överraskningsfest i present – det är sen gammalt. (Har en kompis som också fick det i somras så tydligen är det en grej.) Det var inte det minsta svårt att hålla tyst om det, kanske särskilt eftersom vi ju inte ses till vardags utan bara kommunicerar via Snapchat, sms och sånt nära modernt ni vet.

Enda gången jag behövde tänka till var på själva dagen det begav sig. Man vill ju dokumentera Signisens första flygresa och det gör man ju så klart på instastories. Det hade dock varit en smula olämpligt med tanke på just överraskningsmomentet så jag sparade bilderna i telefonen tills kalaset var igång.

Signe var en stjärna precis som väntat. Lite kinkigt till och från, men fullt rimlig nivå skulle jag (och våra medpassagerare tror jag) säga. Som synes hade vi Daniel med oss. Emma kunde tyvärr inte följa med, men hon skjutsade oss till flyget vilket jag var mycket tacksam för eftersom Jonas var i Paris och inte kunde hjälpa mig med den biten. Anita och Julian delar upp barnpassandet fram tills han kom hem.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_882d

Av naturliga skäl blev vi inte upphämtade på flygplatsen utan fick ta oss kollektivt till Vällingby, vilket så klart inte var några problem. Signe är faktiskt det enda av mina barn som åkt tunnelbana för övrigt. Arvid har åkt buss i Stockholm dock. När jag tänker efter kan i och för sig Arvid ha åkt tunnelbana i Paris, men det minns jag inte i så fall.

När vi kom fram till Johannas lägenhet (gissa hur nöjd jag var med att jag hittade dit direkt från tunnelbanan) snapade jag en bild till henne på mig utanför porten. Jag kunde inte låta bli, även om hon så klart inte kunde se var jag var på bilen. Därinne hade Ylva och Zari med hjälp av Petter börjat styra upp kalaset. Det tog jag inga bilder på eftersom jag hade fullt upp med oklart vad.

Folk trillade in efterhand och till slut också Johanna:

Överraskad blev hon. Och glad! Så det var ju tur. Kan vara lite vanskligt det där med överraskningar. Sen dracks det i alla fall bubbel, åts lyxig smördegspizza och två(!) sorters tårta i ett antal timmar innan festen delade på sig och en del följde med ut. Vi åkte iväg och käkade och gick sen på cocktailbar. Signisen hade kanske inte åldern inne, men blev inte leggad som tur var där hon låg mot mitt bröst i sjalen större delen av kvällen.

Trääävlit kalas och bra uppstyrt alltihop! Mer av sånt!

Födelsedag nummer två

Inte bebisens då alltså, hon höll sig på plats även om jag undrade lite igårkväll ifall så verkligen skulle bli fallet. Hon stannade kvar i alla fall och just nu känns det lovande att att snittet blir som tänkt imorgon, förutsatt att sjukhuset gör sin del.

Nej, det var Jonas födelsedag som firades igår. Han vill alltid ha kakfrukost på sängen när han fyller år, något jag säkert hade älskat som barn, men som vuxen inte alls förstår. Barnen uppskattade det dock och Adrian åt väl två stora bullar på fem minuter.. Jag tycker ”Ja må han leva” är den riktiga sången att sjunga på morgonen, men Jonas föredrar ”Vi gratulerar” och den har han också indoktrinerat kidsen i så den fick det bli igår. (Ett år när jag bodde hemma invaderade mamma, Johanna och Julian mitt rum skrålandes ”Teresa fyller år idag!” gång på gång. Inte så trevligt.)

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_d99cAnnars var det en väldigt lugn födelsedag hemma där vi mest myste i trädgården. Jag svidade om från linne och shorts till klänningen jag köpte på min födelsedag vid lunch. Man kan ju faktiskt göra en ansträngning när ens partner fyller år. 39+0 är jag på denna bild då. Blir intressant at se hur den sitter ”på riktigt” när magen är borta.

7FoVbUp2ReibiHMugBuDHA_thumb_d99f

Vi kollade lite fotboll på eftermiddagen, dock var jag en smula trött skulle man kunna säga och somnade i soffan i första halvlek innan England gjort mål ens och matchen fortfarande levde. Ändå bra jobbat att ta sig till kvartsfinal. MFF följde jag bara lite halvt på livescore och Sydsvenskans liverapportering, men där verkar de ha skött sig.

Och nu en sista dag utan bebis håller vi tummarna för!

Jonas överraskningskalas

Det har varit mycket lur och kalas på sistone. Jonas fick ju sig ett överraskningskalas på min födelsedag också! Han hade inte heller anat något. Jag hade handlat allt på mina luncher på jobbet och förvarade också dricka och dylikt på kontoret. Städat som attans kvällen innan min födelsedag med förevändningen att jag gärna vill ha det fint när jag fyller år. Vilket också var sant. Kanske att jag annars inte hade bett Jonas torka golven och se till att det fortfarande var fint när jag kom hem också dock..

När jag kom hem från jobbet fick jag skicka iväg honom att handla bubbel och jordgubbar till mig så jag fick en liten stund att ställa i ordning. En halvtimme senare hade de flesta gästerna hunnit komma och vi kunde överraska honom genom att välkomna honom hem med att sjunga ja må han leva! Ett lyckat kalas med en förvånad Jonas!

Julles kalas

Julian hade kalas i söndags och hela familjen samlades för tårta, bullar och kaffe. Christina hade bakat allt, antar att det var hennes present till honom. Trevligt gott och bra. Det blev en rejäl dos oönskad dramatik också men det kan vi ta en annan gång. Istället tycker jag ni ska uppmärksamma att vi är en bullglad familj!

IMG_1596

IMG_1598

IMG_1595

IMG_1599

IMG_1594

IMG_1601

IMG_1602

IMG_1597

IMG_1600