Att fira 30 lite senare

Jag fyllde ju 30 typ igår och sen plötsligt hade det gått en bit över fyra år och jag hade fortfarande inte fått min födelsedagspresent av Daniel. Man skulle kunna säga att det gnagde lite hos honom. Men så äntligen kom chansen! Så han hämtade upp mig därhemma efter jobbet och sen fick jag lyxen att han körde oss över bron och man slapp allt trixande med buss och tåg och jidder. Ni ser den där EU-symbolen. Den betyder att vi ska till EU-land. Och eftersom vi är i EU-land och båda länderna är med i Schengen och sen typ fyrtio, femtio år dessutom har passfrihet i Norden var det bara att glida över gränsen. Praktiskt.

img_0436

Så körde vi in i Köpenhamn, parkerade bilen nära Vega och gick in på ett falafelhak för lite mat. Medan Daniel messade med sin donna i väntan på maten tog jag en selfie.

Så var det dags för födelsedagspresenten: Regina Spektor! Och det var precis så bra som man kan tänka sig och lite till. Väl värt fyra års väntan!

img_0440

Efter konserten körde vi hem igen. Och nu var det där praktiska med EU, Schengen och Norden försvunnet igen. Men inte på nivån som om man tar tåget. Då är det ju jobbigt på riktigt med risken att missa tåg medan man är inne och springer på flygplatsen för att byta perronger och det är ingen höjdare om det skulle ske mitt i natten. Sen kommer nästa stopp när man måste hänga i Hyllie i evigheter medan passkontrollanter släpar sig genom tåget. Nej, nu var det bara att langa fram körkortet så kunde man köra vidare. En mer rimlig nivå, men fortfarande så orimlig att man lite känner för att åka över och sakna leg på vägen hem så man får söka asyl eller vad man nu ska göra om man inte har någon som kan hämta id år en.

Jaja, en mycket trevlig kväll och mycket bra födelsedagspresent, om än lite sent. Tack Daniel!

Annonser

Majs 30! (eller var det 29 igen?)

Medan andra slog in julklappar, ympade granen, kokade knäck och annat julrelaterat glömde vi allt som har med julbock och risgrynsgröt att göra och åkte till Majs för franskt födelsedagstema.

DSC_1356Låtsas inte om granen på bilden. Man får ju ursäkta att de prioriterade bort att packa ner hela julen för kalaset. Finns ju en risk att barnen blivit ledsna i ögat också om de inte hunnit få tillbaka såna detaljer tills de kom hem på söndagen.

DSC_1363Ninni fick en handväska att bära under kvällen.

DSC_1360Fantastiskt efterrättsbord!

DSC_1359Systrarna Lasson.

311Har ni sett en sådan här bild av Ninni och mig förut? Kan jag inte tro

Fin mat, fina människor och fint att inte vara bakfull på lillejulafton trots stort kalas!

Att fylla 30, del kalaset

Att fylla 30 är en konst. Liksom alla andra födelsedagar, men det förväntas i regel lite mer när man nollar. Till exempel ett kalas. Ett kalas ja. Den ursprungliga planen var ju att ha det i huset, men eftersom det inte blev ett hus blev det lite svårt att ha ett kalas där så då stod valet mellan Lomma och lägenheten. Hemma kändes som ett praktiskt alternativ om det inte varit för att det hade blivit lite korridorsrumskänsla med tanke på ytan och antalet personer som skulle komma så det fick bli att ta sig till mamma.

Man skulle kunna tro att det här med att fixa ihop allt skulle gå lätt som en dans (jag) eller inse att det krävs lite mer än att göra snudd på ingenting (mamma). Så jag var överoptimistiskt väldigt sen till Lomma. Orsaken var nog den bästa jag kunde komma på eftersom den var sann och bestod i att Jonas ju fyllde år samma dag och ville fira sin födelsedag han med. Ingen ordning på honom.

Så vi dök upp en timme innan gästerna och kunde glatt konstatera att mamma och Bo hade förberett det mesta. Till exempel hade mamma bakat pajer och tårta:

Det som var kvar sattes framför allt Svenne i arbete på. Sven var en talang, han ska nog klara att ta hand om allt när bebben kommer. Shitty måste ju få vila då. Det är så jag har förstått (tycker) att det ska vara att hon ska bli uppassad mest hela tiden. Inte mer än vad hon förtjänar om hon ska bära på en bebis och sen föda en efter hans snuskerier.

Jag hade ju då inte någon vidare överblick över någonting någonsin under kvällen, men jag var glad:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lennart hamnade regelbundet i fokus och jag hörde talas om flertalet planerade kidnappningar av honom under kvällen. Att han inte försvann just då innebär dock inte att Shitty och Sven kan andas ut. Olle var inne på att åka upp till Stockholm och nappa honom när bebisen ska komma.

 

 

Om någon undrar så har jag inte tagit en enda bild av de här. Så om ni ser dumma ut får ni skälla på Millan och inte mig.

Att fylla 30, del 2

Att fylla 30 är som bekant att bli tant. När pappa blev tant för en herrans massa år sen tog jag detta i djupt beaktande och funderade ut den bästa presenten av dem alla till honom – en barbie! Nu var det inte vilken barbiedocka som helst, utan en tennisbarbie. Mycket fin var den. Det fina är att jag minns det bara som att jag tyckte att det var en så rolig present att ge pappa eftersom han ju var kille. Och det vet ju alla hur det är med killar, inte kan de leka med så tjejiga saker som dockor inte. Usch och fy. Då blir de ju homosexuella på stört. Minst. Baktanken att jag skulle leka med dockan och inte min far var omedveten som jag minns det iaf. Det är det enda jag minns från pappas tantblivande.

När mamma fyllde tant var det nära att hon fick skurhink och mopp i present. Nu var det ju så att jag insåg att detta kanske inte var en fantastisk present att få på sin tantdag så jag förvarnade mamma om farmors plan med resultatet att mamma flög (inte bokstavligen, hon är inte häxa) iväg till affären och inhandlade ett städset.

När jag fyllde 30 åt jag mat och drack drinkar mest hela dagen. Och tittade beundrande på min Kitchen Aid. Sen åt jag lunch och det var fint.

Efter lunch ska man ha efterrätt och fyller man tant ska man dessutom ha bubbel så det  var bara att gilla läget.

Om man dricker bubbel kan man efter ett tag behöva mat så då fick det bli så. Mat med bubbel.

Och om man äter mat och dricker bubbel vill man ha mer så då fick det bli en tur till Grand och möta upp med Krill och Cenny också. De fastnade inte på bild dock. Kanske är de vampyrer, vad vet jag.

Att fylla 30, del 1

Det är många som fyller 30 i min bekantskapskrets i år. Viktigast för mig är dock mig själv. Min vana trogen har jag tjatat och tjatat om den här dagen i ett par månader nu och räknat ner så att den som missat min födelsedag måste vara både blind och knäpp.

Mamma frågade mig för ett tag sen vilken som varit min bästa present någonsin. Hon och Bo hade diskuterat saken och nu ville mamma kolla med mig om hon gissat rätt. Mitt omedelbara svar var My Little Pony-slottet jag fick i julklapp när jag var ett par, tre år före skolålder. Precis som mamma trodde. Idag har jag dock fått en stark kombattant till den utmärkelsen – En Kitchen Aid, den vuxna kvinnans ponnyslott!

Detta bildspel kräver JavaScript.