Att ropa hej

Arvid hade ju en feberfri dag igår. Eller vi tror det åtminstone. När jag tog tempen på honom på morgonen var han ok och sen var det röj de luxe exakt hela dagen så vi såg ingen anledning att kolla honom mer.

Idag så.. Vi skulle ut i solen och Adrian och jag klädde på oss ytterkläder, men Arvid var för trött sade han och såg också sliten ut så han stannade inne. Bra drag tänkte jag som gärna såg honom utvilad inför kalaset på Busfabriken han var bjuden till idag.

wGfddIjHRn29OiE11DBeQg_thumb_d320

När vi kom in sov han och Adrian var också trött så det blev upp i sängen för honom. När Arvid sovit kanske två hela timmar och kom ner och förklarade att han bara ville dricka och sen vila lite till anade jag oråd. Och visst, uppe en bit över 39 grader igen. Så kalaset blev det inget med till Arvids stora besvikelse. Han bara grät och grät. Kan man onekligen förstå när man har varit hemma från kompisarna en hel vecka och sen blivit frisk och ska på ett kalas man verkligen sett fram emot och så blir det inget.

Men sen blev han ännu lite sämre och ville inte ens ha lördagsgodis. Nu mäter han 39,9 och orkar inte ens vara ledsen över att missa kalaset. Ligga i soffan och bli påmind om att dricka saft är det som gäller. Får nog bli lite alvedon innan läggning och sen förhoppningsvis sova hela natten och må bättre igen. Om han inte är bra på måndag får vi gå till vårdcentralen, inte för att jag tror att de säger annat än sviter av influensa eller nåt, men försäkringskassan kräver ju sjukintyg efter en vecka. Min lilla kille.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_d32c

Evig sjukstuga

Stackars Arvid har legat runt 39 grader sen söndagskväll nu. På natten lite över och på dagen strax under. I övrigt mår han bra, trött och lite snorig, men inte farligt. Både igår och idag har han förklarat att det varit läggdags redan strax efter sex så då har det blivit så. Lillkillen.

Förhoppningsvis ger febern med sig inatt och vi får en frisk kille igen. Ge oss april och friska tider!

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_d30a

Vabberi, vabbera…

Alltså detta med sjuka barn. Vad är det de säger, är det 200 sjukor de ska gå igenom innan skolstarten? Så nu är vi inne på ännu en här hemma. Eller sjuka och sjuka. Jag blev uppringd från förskolan för en febrig Adrian med hosta. Så jag kom dit och det var fullt ös på honom och hans fröken som var på väg hem sade också att så hade det varit hela dagen. Varför de då tempade honom kan man ju undra.

Konspiratorikern i mig tänker omedelbart att det beror på att ingen ordinarie personal var på plats och de var kort om folk. Jag tror (hoppas) väl inte att det är en medveten strategi, men det har ju hänt mer än en gång att jag hämtat barnen utan att de egentligen varit sjuka när det varit så. Även denna gång när vi kom hem och jag tog tempen på honom så visade den inte mer än 37,2 respektive 37,4. Visst hade han säkert förhöjd temperatur, men det är väl inte annat att vänta om man tar tempen när barnet precis vaknat.

Så i eftermiddag har jag vabbat friskt barn med 110 % energi. Yehey. Jaja, han har lite hosta så det är väl inte helt fel att han vilar lite. Även om att sparka boll och busa hemma kanske inte är så mycket lugn. Imorgon tar Jonas det och mamma hoppar in ett par timmar på slutet där vi har ett glapp mellan att Jonas åker till Stockholm och jag kommer hem från en konferens. Och sen hoppas jag att han är frisk och inte får feber igen!

IMG_1621

Vabbcirkusen igång

Februari kallas ju vabruari, men mina barn verkar ha sin sjukdomstopp vid just den här tiden varje år. Skiftet oktober-november  kommer alltid med överraskningar för oss. Imorse lämnade jag barnen som vanligt på förskolan igen efter Adrians ev vinterkräksjuka (det kan ju lika gärna ha varit ett ruttet äpple han ätit som orsakade magsjukan). Arvid var lite extra kramig, annars var allt business as usual.

Dryga tre timmar senare ser jag förskolan på displayen på telefonen. Och det vet man direkt att det inte är bra. 38,9 graders feber på Arvid så det var bara att packa ihop dator etc och köra och hämta grabben. De andra barnen satt och åt lunch när jag kom, men Arvid hade somnat på en madrass inne i ett av lekrummen. Så jag väckte honom, hjälpte honom på med ytterkläderna och bar honom till bilen och sen in till soffan.

Och i soffan låg han och tittade på Stadens hjältar omväxlandes med att sova fram tills det var läggdags och han förflyttades till sin säng. Lilla, söta killen.

Liten sjukstuga..

Leia-Elis-familjen har varit här och röjt. Det var mysigt. Nu har Adrian feber och det blev att köpa hem indiskt istället för att gå ut och äta. Lillen behöver nog bara sova en natt så frisknar han på sig. Så var det för Arvid denna förkylning. Det är ju julafton imorgon så det får vi verkligen hoppas i alla fall. 

Så ikväll blir det i vanlig ordning julkalender med datumljus, välling och Nalle Kanin. Men innan dess ska vi värma lite risgrynsgröt att ställa ur till tomten om han tittas förbi inatt. Det hänger ju fyra strumpor på väggen och hoppas på att fyllas!

  

Tredagarsfeber för en 33-åring

Så risig jag var förra veckan. Jag fick ju mjölkstockning, men den gick över snabbt och förhållandevis lätt. Redan dagen efter var jag bra igen. Från den i alla fall. Istället åkte jag på migrän och feber. Det var sådär muntert att ha. Lyckades göra lite ärenden som att misslyckas med att öppna bankkonton till mina barn och med bättre flyt köpa de sista grejerna till kalaset.

Allteftersom dagen förlöpte ökade både huvudvärken och febern dock citodon till trots. Så några förberedelse till kalaset i övrigt var det inte tal om. Lade mig före nio på kvällen och somnade som en stock för att vakna mitt i natten och med ett härligt migränillamående ta mig ner för trappan till köket och mitt fina rör brustabletter. Två stycken i ett glas vatten och sen ett glas vatten till och upp till sängen igen. Hjälpte lite efter ett tag och till slut somnade jag om igen.

Lördagen däremot var bara ren misär. Jonas ville jag skulle ta hand om båda barnen så han kunde måla räckena på balkongen. En liten detalj som kommer göra mycket för huset och hade varit fint att ha till kalaset. Så blev det dock inte, utan han fick ta en nyammad nyföding och Arvid och underhålla dem bäst det gick medan jag låg kvar utslagen i sängen. Citodon innehåller ju paracetamol så med dem sjönk febern till dryga 38 grader, men huvudet gjorde de inte mycket effekt på.

På eftermiddagen fick Jonas åka iväg till helgmottagningen med Arvid som fått en infektion i snoppen och jag och lillen var kvar hemma. Då klättrade min feber över 39-gradersstrecket trots att det inte varit så längesen jag tagit tabletter och huvudvärken var lika illa som innan jag tog dem. Då kände jag mig liten och ringde mamma och undrade om jag inte kunde ta något mer. Om det inte varit för amningen har jag koll på vilka piller man kan kombinera ganska väl, men det är ju så noga med vad man får ta och där följer jag råden så gott jag kan.

Snyftade lite i telefonen gjorde jag också. När man är sjuk utan några symptom och mår uselt blir det lätt så. Särskilt om man har allt kvar att göra inför ett namnkalas dagen efter. Mamma rådfrågade fass och den där andra tjänsten som sjukvårdspersonal har tillgång till och jag fick ta en ipren. Fantastiskt effekt på den var det. Tog inte lång tid förrän jag fungerade igen. Inte på topp, men tillräckligt för att lösa de mest kritiska momenten.

Och sen sov jag och vaknade som vanligt, men sliten och kunde få tillräcklig ordning på kalaset och viktigast av allt behövde inte ställa in. Nu är jag klen igen, men det är en förkylning så det är inga konstigheter.

Jag återkommer om det mesta

Klockan är drygt halv tio och jag är helt slut. Första 15-timmarsveckan nu och idag första dagen på förskolan. Jag mår bra igen efter min högst oklara tredagarsfeber och migrän (återkommer om den), men är inte vid min fulla vigör än. Hjälpte ju inte direkt att ha ett stort namnkalas (återkommer om det) sekunden febern gått över heller direkt. Och när morgonrutinen före dagis plötsligt inte bara innebär kläder, tandborstning och frukost utan också bad för hans infektion (återkommer om den) så blir det stressigt.

Vi kom i alla fall till förskolan några minuter över nio och Arvid var glad och jag fick pratat lite snabbt med fröken om infektionen och att vi så smått påbörjat projekt blöjavvänjning (på grund av infektionen) nu. Återkommer med resultat och metod om den med, men kan meddela att han sov utan blöja inatt både i sin och vår säng utan att läcka en droppe och han brukar ha full kissblöja på morgonen. Så pass full att det kan läcka ut när han stiger upp om han kissar.

Jag återkommer också om hur det gick på banken när jag skulle öppna konton och min jakt på bigarråträd och tankar om vädret med mera. Ska bara få lite andrum och magiskt hitta tid att skriva på. Kan ju inte prioritera bort mitt kaffe direkt. Det vore ju ren dårskap.

IMG_3756
Tröttenöt