Lite konst på väggarna

Min farmor var väldigt duktig på att måla. Hon hade ett eget uttryck i sin konst. Under många år var det en av veckans höjdpunkter för henne när hon på lördagmorgnarna gick iväg till lokalen bakom Domkyrkan (och på andra ställen, men det är den jag minns bäst) och målade några timmar. Flera av hennes målarkompisar blev också nära vänner till henne. Med några av dem startade hon också en matklubb där de träffades hemma hos varandra och lagade mat och drack tillsammans.

Själv har jag inget större konstintresse, men uppskattar konst. Som liten var jag med farmor på olika utställningar mest hela tiden känns det som. Om vi så bara skulle till torget och köpa lite tomater så smet vi inom Konsthallen eller det lilla galleriet precis utanför. Idag är det sällan jag går på utställningar och det var flera år sen jag var på Louisiana till och med nu. Det har i och för sig en del med barnen att göra också.

Jag gillar egentligen att teckna och måla, men har inte på många år tagit mig tiden för det så nu är väl nivån inget att skryta med direkt. En dag dock. Då ska också jag släpa mig upp på morgonen och måla någonstans, men det ligger i framtiden. Och det är väl skönt att det finns saker man vill göra och utveckla även om man inte prioriterar det just nu.

Två av farmors tavlor som jag har på väggen:

dsc01956

dsc01958

 

Annonser

”Du ser ut som om ett sömntåg kört över dig”

Så vackert beskrev Jonas mig tidigare ikväll och då känner jag mig pigg som en lärka i jämförelse med igår. Men trött är jag, som en urvriden trasa. Magsjukan som inte var av dess like och sen inte hinna återhämta sig överhuvudtaget innan arbetsveckan inleddes. Och det en vecka där Jonas kommer hem sent varje kväll så jag har både lämning och hämtning och sen fixa mat och hålla ordning på extra trötta barn som gått längre än vanligt på förskolan. När Jonas kommit hem har jag åkt till farmor och varit tillbaka lagom till att lägga Arvid. Eller som igår när han var uppe en och en halv timme efter sin läggdags så det bara var övertrötthet, bråk och skrik och ”sova är äckligt!”. Och däremellan oro för farmor. Då blir man trött och så är det bara.

Ikväll är jag hemma i alla fall och imorgon hjälper Anita till med barnen så jag kommer till farmor i lite bättre tid. Mamma hjälpte till i måndags också så det finns ju folk runtomkring. Tur det.

När jag var lite piggare:
img_0945

Anita kalas (för två år sen)

Anita fyllde år idag. Och det gjorde hon för två år sen också och då skrev eller åtminstone påbörjade jag ett blogginlägg jag glömde publicera. Och eftersom jag är trött och inte riktigt orkar så får ni det idag istället:

I söndags tänkte jag att jag skulle se Babel på kvällen. Arvid hade äntligen somnat och Jonas pratade i telefon så han skulle inte heller kunna ha några invändningar. Jag vet inte om det hann gå en eller två minuter innan han vaknade och började hålla låda. Fem i nio sov han igen. Jo så.

Anita fyllde år så vi var hos henne på kalas. Arvid hade inte sovit när vi kom dit vid ettiden så vi var minst sagt inställda på risk för dålig stämning skulle man kunna säga. Den varan var det dock inget av! Han hade istället fullt upp med att busa med farmor och farbror medan vi slappade i soffan. Gött.

Fin mat som följdes av promenad i Slottsparken. Arvid fortsatte på temat vara vaken och tittade storögt på allt från blåsippor till ankungar och svanar. Till slut slocknade han dock så han fick sova en timme något.

 

Va, har det redan gått ett halvår sen..

Om man skriver något slags sammanfattning av bra saker från årets första halva blir man liksom så illa tvungen att göra likadant med den andra halvan. Tvungen och tvungen i och för sig. Jag har väl en egen vilja. Så:

Juli, alltid årets bästa månad. I år kan mars konkurrera bra i och med att Arvid kom, men bortsett från det så! Inte bara för att jag fyller år utan för att jag brukar ha semester då också. I år var jag mammaledig dock, ännu bättre. Jonas var ledig och vi åt glass nästan varenda dag. Vi höll namnkalas för Arvid. Jag skulle skriva ett inlägg om kalaset, men ingen hade tagit någon bild på festföremålet, inte som jag fått i alla fall, så det har liksom inte blivit något av det.

Vi åt också usel mat på Tirups örtagård, klädde ut Arvid till Chewbacca (svar ja, vi har ännu fler bilder), var på stranden ett par gånger, hängde med kusinen och förundrades över allt nytt Arvid uppvisade, som att kunna sitta i barnstol och resa sig upp på underarmarna.

Augusti, månaden jag tog semester och Jonas pappaledigt, vilket var förvillande likt när jag föräldraledig. Mycket underligt alltihop. Jag fick sugmärken för första gången på många år, givaren var dock inte ens ett halvår gammal så det var väl inte så mycket att gnälla över. Man kan ju inte vänta sig att han ska förstå vad som är lämpligt beteende i den åldern. Det lektes med två bebbar och vi besökte Arvids gammelmorfar uppe i Dalarna med Daniel.

IMG_1403

September då. Mycket öppna förskolan när Jonas var på jobbet en sista sväng. Guldet kändes plötsligt greppbart på riktigt och jag tog en massa bilder på Arvid med mat runt munnen. Helt från en blå himmel blev han också ett halvår och satt upp av sig själv som om han aldrig gjort annat. För att bre smör på köttet stod han svajandes mot mina ben också.

Oktober var en månad då det bjöds på resor. Första flygturen gick till Leia som fyllde 1 och den tredje till Teneriffa (andra var ju hemvägen). Kusinen lärde Arvid en hel del matnyttigheter som att banka i bordet, alltid bra att kunna. I Stockholm gungades det för första gången och när vi var på Kanarieöarna bärgades guldet. Arvid hade barnvakt för första gången när vi var på operan och såg Miss Saigon med Jonas mamma. Det gick sådär.

november nästa. Vi gjorde inte så mycket. Det var mest akuta saker att fixa med huset som gällde. Farmor fyllde 90 dock och det blev både restaurang med oss närmsta och sen stort kalas hos oss. Johanna och Leia var nere och bodde hos oss två nätter innan Sven kom och rövade med dem till Lomma. Det var också traditionsenlig ankmiddag hos Jonas mormor.

Med december klampade julen in med stormsteg. Arvids första jul! Helt galet. Förra julen låg han i magen och mörbultade mina revben och tvingade mig från glöggen, i år kröp han omkring som en galning och var inte lugn en sekund. Innan dess hade Bo födelsedagsmiddag och Leia var nere och busade igen.

Farmors 90-årsdag

På farmors stora dag var det fullt ös med besök och blommor och presenter. Framåt kvällen kom Kerstin, Daniel, pappa och jag hem till henne. Vi drack lite bubbel och snicksnackade innan vi gick bort till M.E.A.T. där vi bjöd farmor på middag. Vad som skulle väljas var inte det lättaste, men det var ju en dag utöver det vanliga så valet föll till slut på hel hummer. En jättetrevlig kväll där alla var glada och hade det härligt!

IMG_2050
Rara bubblor till en rar jubilant!
IMG_2063
Bara glada miner, som sig bör.
IMG_2064
Son, far, morfar.
IMG_2072
Mycket fint att välja på i menyn
IMG_2068
Daniel åt kött
IMG_2076
Pappa med tellegiofylld friterad risottoboll
IMG_2077
Hummern!

Farmor 90!

Idag är det inte vilken dag som helst utan farmors 90-årsdag! 90 år alltså! Inte illa måste jag säga. Hon har aktiviteter hela veckan med folk som vill fira henne så det är fullt upp. Ikväll ska vi ta med henne ut och äta och på lördag blir det stort kalas. Däremellan har hon besökare titt som tätt. Så är det när man är en pigg, social dam i unga gamla år!

DSC_1032
I Skillinge i somras.
IMG_2337
Farmor i hamnen i Skillinge 2007. Hon var bara barnet då.
IMG_0736
Gammelfarmor och Miniarvidmys.
DSC_1438
Kulturtant på repkonsert i somras.

 

Skillinge

Vi åkte till Skillinge i tisdags över dagen. Jag har varit där så otroligt mycket genom åren så det är lite tråkigt nu när det bara blir enstaka korta visiter. Samtidigt så måste ju livet gå framåt och formas efter hur det ser ut runtomkring en. Farmor är inte i Skillinge hela somrarna längre utan åker ut när pappa har möjlighet. Om vi skulle ta med henne och stanna över natten skulle det innebära för mycket stress både för henne och oss i och med allt som behöver fixas, smått såväl som stort. Så det blir dagsturer. Fina sådana.

IMG_1264

IMG_1266