Bättre och sämre dagar

Inte de bästa nu generellt skulle jag säga. För stort sömnunderskott och på det barn som är i någon fas jag inte riktigt vet vad det är för någon mer än att den är väldigt energikrävande för alla familjemedlemmar.

Kan för den som tyckte det lät lite självgott när jag skrev om hur jag involverar pojkarna i hushållssysslor istället för att leka upplysa om att det här engagemanget från dem ibland inte sker så lågaffektivt direkt. Att jag står med dammsugaren framför smålego som ligger på golvet i vardagsrummet är en sådan metod. Tyvärr innebär den förutom det positiva att legot faktiskt plockas upp att särskilt Arvid börjar gråta och och blir jättearg. En sån dag hade vi igår.

Det var också en dag där den mindre sonen råkade välta en sån barngriffeltavla rakt på sin lillasyster och hennes huvud där hon låg på golvet. Det gick bra, men hon blev så klart rädd och ledsen och hade ont och Adrian detsamma minus smärta då. Sen kunde hon inte sova på natten, ev på grund av ont, och låg och skulle sutta och ha aktiv närhet exakt hela tiden.

Idag var alltså tröttheten smått monumental. Så jag planerade den minutiöst från hämtning till läggning i princip. Förskola till bibliotek (Kirsebergs eftersom Husie är stängt – automatiskt en längre utflykt) till mataffären till hemmet. Päronkräm förberedd och bara att värma och sen baka pepparkakor till barnens stora glädje. Den entusiasmen dog ganska snabbt dock och jag stod kvar och bakade klart degen med bebis på armen (aj nacke och rygg nu). Jonas kom hem och kunde ta över Signisen mot slutet dock.

Samtidigt som baket göra chili con carne, också till barnens förtjusning. Det är en favorit hos dem av oklar anledning. Att den var poppis idag var kanske inte så konstigt med tanke på att jag lyxade och köpte tortillachips till och helt struntade i ris. Tips är förresten att ha i kanel.

Efter maten julkalendern och sen ett par avsnitt av Mysteriet på Greveholm (originalet) också. Såg bara något litet av den när den gick så den är i princip ny för mig med. Och sen läggning och så var den dagen till ända. Utan bråk till och med. Jo då, det går. Ibland.

Köpa en ful liten gran

Så var vi redan framme vid tredje advent och fortfarande hade vi ingen gran hemma. Inte okej enligt Arvid som hade planer för familjeutflykt där alla ska stå hänförda och välja den största och finaste granen. Det måste vara tv han har fått det ifrån eftersom det är jag som stått för inhandlandet alla tidigare år. Någon gång har Jonas varit med och förra året Arvid, men den stora familjegrejen har det definitivt inte varit.

Vi bestämde i alla fall att vi skulle åka allihop varpå Adrian får ett utbrott de luxe och verkligen inte vill ha någon julgran. Efter många om och men och härliga gråtstunder kom vi iväg. Jag hävdade gång på gång att vi skulle köpa en ful liten gran vilket Arvid kände sig tvungen att vara väldigt tydlig med att det skulle vi inte. Enda gången Adrian var något sånär positiv till inköp ville han också ha en liten ful gran. Jo så.

Vi åkte till Coop och konstaterade att om vi skulle köpa där blev det nog allt en liten ful så körde vidare till Blomsterlandet där vi hittade en som såg bra nog ut. Arvid var dock orolig för att den var för liten. Jag köper alltid för stora granar och så står vi där hemma och får såga och hugga och ha oss för att få plats i foten och inte slå i taket. Nu var jag dock realist och gjorde en ordentlig uppskattning av storlek medelst utmärkt ögonmått.

In i affären för att betala och Adrian som fortfarande inte ville ha en gran och absolut inte den som vi valt ut fortsatte sitt utomordentligt charmiga humör med att sätta sig under ett bord och skrika. Kul. En kvart senare hade vi betalat och dragit med oss den mindre samarbetsvilliga sonen ut till bilen där fadern och dottern väntade med granen. När han så fick syn på granen i bilen börjades det igen. Trötta på skrik och gnäll sneddade Arvid och jag därmed bort till maxi och köpte lite mjölk och sånt medan Jonas fick ta hand om det ilskna barnet.

Hemma fortsatte det sen i samma stil även om han lugnade sig medan Arvid och jag bakar lussekatter. Samma recept som sist, men utbakade som knutar denna gång. Ni förstår ju själva vilket övergrepp det är att flytta på saker så man får plats med ett förhatligt barrträd.

Efter fikan bedömde vi, eller Arvid krävde, att det var lagom att klä granen också. Så det gjorde vi. Glaskulorna var mina och resten fritt för Arvid och Adrian att hänga upp. Vilket de gjorde. Hängde upp. Alla. Eller inte riktigt alla kulor eftersom jag gömde undan ett lass när jag anade varåt det barkade. Så upptill är granen ganska stilren medan den blir tjockare och tjockare med kulor ju längre ner man kommer..

Inte en lekmamma

Ibland undrar folk hur jag hinner saker, som inför adventsfikan förra helgen. Jag har en bebis som inte riktigt tror på det där med att sova och när hon väl gör det är det bara i famnen som gäller. Dessutom har jag en treåring och en femåring springandes runt benen. Ändå bakas det och lagas ”ordentlig” mat, pojkarna har rena kalsonger och det hålls hyfsad ordning hemma (alltså leksaker överallt mer eller mindre hela tiden, men också helt ren golvyta regelbundet).

”Tricket” är väl egentligen just att jag gör de här grejerna. Jag är ingen lekmamma. Jag sitter inte och leker med bilar, bygger avancerade tågbanor eller pusslar mig genom dagarna. Visst gör jag sånt också, men inte i stora doser – det har jag gett mina barn syskon för att ha en kompis till. I mitt umgänge med barnen gör vi alltså saker av mer praktisk art. Vi bakar bröd, tvättar och julpyntar tillsammans. Och när barnen tröttnar sticker de iväg och leker med varandra.

Sen innebär det långt ifrån att vi lever i en tillvaro i total harmoni, men det funkar för det mesta. Och att det ska funka är väl vad vi alla eftersträvar vare sig vi vill pärla och leka rollekar eller hellre låter barnen ta del i ”vuxensysslorna”.

Lucia säger ni?

Var det tyst igår? Dåligt med luciauppdateringar? Mättades inte behovet av luciapirater?

Det sista är svårt att göra något åt eftersom Adrian på luciamorgonen absolut inte skulle vara pirat längre utan lucia, pepparkaka och snögubbe. Inget av det fanns dräkter till. Lucia hade kunnat lösas om jag haft mer tid, men tio minuter innan vi ska köra blir det knepigt. Tomte med pepparkaksmössa slutade han som i alla fall. Och sen vägrade han delta i tåget utan satt i pappas knä..

På eftermiddagen kom farmor och farbror på fika och på kvällen fick vi till ett miniluciatåg.

Att vara vad man vill på lucia

Imorgon är det lucia och barnen ska tåga framför alla föräldrar. Urgulligt. Förra året var Arvid lucia vilket vi var lite oroliga för eftersom det fanns några riktiga mobbare i gruppen vi var rädda skulle ge sig på honom. Allt verkade i alla fall gå bra då.

Så i år när det kom på tal vad han ville vara klädd som förklarade han att han skulle vara tomte och inte lucia ”för att flickorna retade honom”. Han ville alltså egentligen vara lucia, men vågade inte. Liten. Jag tog upp det med fröknarna så de kan vara mer uppmärksamma i år, även om det loppet nu är kört för Arvid. Han ville gärna vara lucia hemma sen så vi får väl se om det blir en lucia på kvällen istället.

Adrian så var väldigt bestämd med att han inte skulle vara tomte som sin bror utan pepparkaka. Så jag letade runt efter pepparkaksdräkter i hans storlek. När jag hittat en hade han ändrat sig dock och skulle absolut vara snögubbe. Jaha, bara att börja från början igen. Hittade snögubbekläder, men icke. Nu var det stålmannen som gällde. Och där tyckte jag lite att gränsen gick. Jag köper inte en stålmannendäkt till ett luciatåg. Till slut gick han med på att det inte var ett alternativ och bestämde sig för pirat.. Det har vi kläder för hemma i alla fall så om han så gärna vill bryta mönster så blir det visst en pirat i årets luciatåg på föris.

Lussebullar med mandelmassegömma

Deg:

  • 1-2 msk konjakssaffran alt 0,5-1 g saffran
  • 50 g jäst
  • 3 dl mjölk
  • 1 ½ dl strösocker
  • ½ tsk kardemummakärnor, mortlade
  • 1 krm salt
  • 3 ägg
  • 225 g smör, rumsvarmt
  • 12–14 dl vetemjöl

Fyllning:

  • 150 g smör
  • 1,5 dl socker
  • 2 msk vaniljsocker
  • 150 g mandelmassa

+

  • Ägg för pensling
  • Florsocker 

Gör så här:

Kalljäst deg är att föredra enligt mig eftersom degen dels blir mer lättarbetad, dels får smakerna längre tid att utvecklas och jästsmaken minskar. Då får man börja dagen innan. En bra grej är också att det inte tar så mycket tid på själva utbakningsdagen.

Saffranskonjak kan man förbereda långt innan, men det kan ju vara lite så dags att göra den nu om det är till lucia det ska bakas. Minst ett dygn skulle jag rekommendera att saffranet drar i spriten. Funkar fint med till exempel rom eller calvados också. Jag gjorde min med brandy. 1 msk sprit per 0,5 g saffran i liten burk eller flaska.

Fyllningen kan man lika gärna göra först eftersom den ska in i frysen. Blanda allt och klicka ut 30 klickar på ett bakplåtspapper (på en skärbräda förslagsvis) och sätt in i frysen.

Sen gör man en helt vanlig deg. Smula jästen och lös upp i lite av mjölken. Om det ska bakas direkt och man inte vill kalljäsa använd fingervarm mjölk, annars ta direkt från kylen. Tärna i smöret och tillsätt resten av ingredienserna. Arbeta degen smidig. Om vanlig jäsning ca 40 min med handduk över. Om kalljäsning plasta bunken och ställ in i kylen. Går säkert utmärkt utomhus också om temperaturen håller sig en bit över nollan och du sätter en skärbräda med tyngd över så inga djur stjäl degen för dig.

Utbakning så. Dela i 30 delar och rulla till bullar och lägg i formar. Tryck ner mandelmasseklumpen så den nästan går igenom degen. Lägg på handduk och låt jäsa till dubbel storlek. Det kan ta lite olika tid beroende på hur kall degen är och hur varmt köket är. Men 30-60 min skulle jag säga.

Pensla med uppvispat ägg och skjuts in i ugnen 250° 8-10 min. När de svalnat lite pudra florsocker över. Klart!

Adventsfika

Så igår var det dags för den årliga adventsfikan. Jag aviserade i facebookinbjudan att jag skulle försöka hålla det på en mer avskalad och rimlig nivå än jag brukar. Så blev det naturligtvis inte. Frågan är snarare om det inte var mer än vanligt till och med. Förra året hade jag i och för sig fyra sorters tryfflar om jag inte missminner mig. I år bara en, men kompenserade med fler sorters godis istället.

Som alltid var det himla trevligt och nu har jag gjort mitt för i år vad gäller julen. Lite lax som gravas också, men sen är husligheten nog. Lussebullarna blev väldigt uppskattade så ska se om jag kan få ut ett recept här imorgon om någon känner sig hågad att baka dem. Jag gjorde en egen (inte så unik, men bra) fyllning så måste aktivera mina grå att minnas hur jag gjorde och mått och sånt.