Lussebullar med mandelmassegömma

Deg:

  • 1-2 msk konjakssaffran alt 0,5-1 g saffran
  • 50 g jäst
  • 3 dl mjölk
  • 1 ½ dl strösocker
  • ½ tsk kardemummakärnor, mortlade
  • 1 krm salt
  • 3 ägg
  • 225 g smör, rumsvarmt
  • 12–14 dl vetemjöl

Fyllning:

  • 150 g smör
  • 1,5 dl socker
  • 2 msk vaniljsocker
  • 150 g mandelmassa

+

  • Ägg för pensling
  • Florsocker 

Gör så här:

Kalljäst deg är att föredra enligt mig eftersom degen dels blir mer lättarbetad, dels får smakerna längre tid att utvecklas och jästsmaken minskar. Då får man börja dagen innan. En bra grej är också att det inte tar så mycket tid på själva utbakningsdagen.

Saffranskonjak kan man förbereda långt innan, men det kan ju vara lite så dags att göra den nu om det är till lucia det ska bakas. Minst ett dygn skulle jag rekommendera att saffranet drar i spriten. Funkar fint med till exempel rom eller calvados också. Jag gjorde min med brandy. 1 msk sprit per 0,5 g saffran i liten burk eller flaska.

Fyllningen kan man lika gärna göra först eftersom den ska in i frysen. Blanda allt och klicka ut 30 klickar på ett bakplåtspapper (på en skärbräda förslagsvis) och sätt in i frysen.

Sen gör man en helt vanlig deg. Smula jästen och lös upp i lite av mjölken. Om det ska bakas direkt och man inte vill kalljäsa använd fingervarm mjölk, annars ta direkt från kylen. Tärna i smöret och tillsätt resten av ingredienserna. Arbeta degen smidig. Om vanlig jäsning ca 40 min med handduk över. Om kalljäsning plasta bunken och ställ in i kylen. Går säkert utmärkt utomhus också om temperaturen håller sig en bit över nollan och du sätter en skärbräda med tyngd över så inga djur stjäl degen för dig.

Utbakning så. Dela i 30 delar och rulla till bullar och lägg i formar. Tryck ner mandelmasseklumpen så den nästan går igenom degen. Lägg på handduk och låt jäsa till dubbel storlek. Det kan ta lite olika tid beroende på hur kall degen är och hur varmt köket är. Men 30-60 min skulle jag säga.

Pensla med uppvispat ägg och skjuts in i ugnen 250° 8-10 min. När de svalnat lite pudra florsocker över. Klart!

Adventsfika

Så igår var det dags för den årliga adventsfikan. Jag aviserade i facebookinbjudan att jag skulle försöka hålla det på en mer avskalad och rimlig nivå än jag brukar. Så blev det naturligtvis inte. Frågan är snarare om det inte var mer än vanligt till och med. Förra året hade jag i och för sig fyra sorters tryfflar om jag inte missminner mig. I år bara en, men kompenserade med fler sorters godis istället.

Som alltid var det himla trevligt och nu har jag gjort mitt för i år vad gäller julen. Lite lax som gravas också, men sen är husligheten nog. Lussebullarna blev väldigt uppskattade så ska se om jag kan få ut ett recept här imorgon om någon känner sig hågad att baka dem. Jag gjorde en egen (inte så unik, men bra) fyllning så måste aktivera mina grå att minnas hur jag gjorde och mått och sånt.

Det här med pepparkakshus

En jul i tonåren hade vi tävling i pepparkakshus. Ambitionerna var ojämna. Min dåvarande pojkvän och jag gick all in medan syskonen Elvén satsade på att få ihop något som höll. Vårt var stilrent medan deras mest var en enda kladdig röra av uppstöttade delar och kristyr. Ändå vann de. Kan också ha haft att göra med att de hade tre röster själva från start. Om jag inte missminner mig fick Julian också gå och lägga sig före tomten på grund av magont förorsakat av massivt pepparkaksdegsintag.

Nu har jag gjort hus med barnen ett par gånger, men då köpt färdiga satser. Min fråga så är om det överhuvudtaget är möjligt att få med sig hem ett paket med alla delar intakta? Ett år blev det inget hus alls eftersom delarna var så pass trasiga. I år var det bara skorstenen och en gavel som gått itu.

Jag smälte socker och klistrade ihop allt helt ok i alla fall. Sen fick barnen vara med och bestämma. Tyvärr hade jag köpt ett dekorationskit med förenkling i tanken. Tji på den. Tuberna var så hårda att det var ett skämt att barnen överhuvudtaget skulle kunna använda dem och att då själv få raka fina linjer.. Fula färger dessutom.

Nu höll vi det mer på Daniel, Johanna och Julians nivå så det gick ju bra ändå. Pojkarna satte på ca en miljon nonstop och var över förväntan duktiga båda två så det blev ett fint litet hus till slut. Finare än det mina syskon gjorde ’98(?) helt klart. Minns fortfarande de tjocka plattorna och ”balkongen”.. (Men jag är inte tävlingsinriktad. Verkligen inte.)

Baka med liten stor Arvid (som också agerat hjälte)

Vi har adventsfika på söndag och förberedelserna är igång. Mycket julgodis funkar också bra att göra med barn. Att koka knäck och kola eller gelégodis för den den tillhör kanske inte just den kategorin, men det finns mycket annat man kan göra med hjälp av små händer.

Jag frågade båda barnen om de ville vara med och baka, men det var bara Arvid som nappade. Den allra största hjälpen skedde dock innan vi alls kommit igång. Arvid utförde nämligen ett hjältedåd som jag föredömligt preppat tidigare på dagen. Inte så att jag förberett det, absolut inte, men jag hade fått till en lösning han kunde slutföra på mitt problem. En lösning som i min värld är ett rent hjältedåd.

Jag förstår att ni alla anar varåt det här barkar – ett åttabenat mardrömsscenario. Låt mig spela upp vad som hände. Signe och jag tänkte förbereda julbaket lite och göra fyllningen till mintkakorna innan pojkarna kom hem. Jag drar fram kitchen aiden och plockar upp krokar etc som ligger i skålen. Då möter en varelse vars släkte överlevt allt (inklusive dinosaurierna med råge – 400 miljoner år har de funnits) mitt öga. Helt skoningslöst mot mig och mitt hjärta har alltså en spindel intagit min, jag upprepar min, rostfria skål. Att säga att jag skrek och smått flög ut ur köket vore en underdrift. Signe bara tittade på mig från babysittern.

Naturligtvis kunde jag inte bara låta mördarkreaturet få fri lejd i köket, inte heller själv avlägsna det. Jag har ju strategier som involverar dammsugaren, men det funkade inte i detta fall då skålen stod på arbetsbänken. Några snabba funderingar senare hittar jag en lösning i att lägga en tallrik på skålen som lock. Och när jag hämtat pojkarna kunde Arvid som den duktiga kille han är bära ut och göra av med spindeln i trädgården (det var inte helt lätt för övrigt, spindeln ville bo kvar i skålen).

Efter det kunde vi baka och det gick så fint så fint. Nu blev det här visst snarare ett inlägg om min töntighet med spindlar än julbak, men det ena gjorde uppenbarligen större avtryck på min dag tyvärr.

Att göra eget godis – geléhjärtan

Jag gillar ju att laga mat och baka, ett intresse jag har haft så långt tillbaka jag kan minnas. Talande är att jag fick en kakbok av mamma i spontanpresent av mamma när jag var åtta för att jag höll på att slita ut exet jag lånade gång på gång på bokbussen. Sju sorters kakor var det så det var ingen barnanpassad variant heller.

Så kom jag förbi ett recept på geléhjärtan för ett par veckor sen och sen jag såg det har jag velat testa och nu så blev det äntligen av! Jag ville göra godiset med pojkarna, men Super Mario Run eller Doktor Mugg eller något annat livsviktigt hägrade så inledningsvis var det bara jag och Signe i babysittern då. Och det var i efterhand lika bra med tanke på vilka temperaturer jag hanterade.

Hur man gör då?

  • Först tinar och mixar man ett paket hallon och silar sen purén till 1 dl slät sådan. Det blir lite mer än en deciliter på 225 g hallon. Jag antar också att det går bra med de flesta andra sorters bär också, men första gången höll jag mig gärna till receptet. Vill ju inte misslyckas för att purén är för tunn till exempel.
  • Lägg åtta gelatinblad i kallt vatten.
  • Sen ska man koka upp 1 dl vatten, 2 dl socker och 60 g glukossirap till 140°.
  • I med hallonpurén och nu gäller det att inga barn står med näsan över för här krävs ordentlig blandning och det riskerar att stänka till. Först känns det kanske som att det inte kommer att gå ihop eftersom sockermassan liksom stelnar till av de kalla hallonen, men det är bara att fortsätta. Är säkert bättre om purén är rumstempererad också och inte kall som min.
  • Låt koka upp till 110°. Under tiden oljar man silikonformar. Jag köpte nyligen formar som är avsedda för praliner på Ikea. De är lite tunnare än isbitsformar vilket nog kan vara en fördel när man tar ut godisarna. Jag var ganska försiktig med oljan och kommer nog använda mer en annan gång.
  • När temperaturen uppnåtts blandar man i en tesked citronsaft och gelatinbladen. Här gäller det också att blanda ordentligt så man inte får gelatinklumpar.
  • Häll upp i formarna och låt stelna. Över natten är säkert en rimlig tidsram, men jag gick och kände på dem och började vända ut så fort det bara gick. I detta steg intresserade sig Arvid och Adrian också för mitt köksprojekt och hjälpte glatt till att stjälpa ut godisarna i socker på en tallrik.
  • För att det inte skulle bli för sötsliskigt blandade jag sockret med lite lätt mortlad citronsyra. Jag vet att det finns folk som aktar sig för citronsyra, men det finns så mycket att oroa sig för.

Resultatet så? Sjukt bra! Lite väl intensiv smak eventuellt. Jag är sjukt taggad på detta nu i alla fall och vill testa med olika aromer också. Inte lika naturligt, men hur troligt är det att jag kommer utvinna det själv ur violblad till exempel?

Årets juleskum – kola

Vi kör en utvärdering på årets smak tycker jag! Så att ni inte köper gelatingrisen(tomten) i säcken så att säga. Jag gjorde ju en genomgång av tidigare års varianter förra julen och konstaterade att clementin från 2015 leder smakligan med hästlängder. Det kan jag som spoiler säga att den fortfarande gör.

I år då så är det kola som gäller. Känns snarlikt knäck från 2013 som jag visserligen inte ätit. Nåja. Mitt första intryck var att tomten var lite hård vilket jag kunde väntat mig från en lösviktslåda där den torkat till, men inte från en nyöppnad påse några veckor före 1 advent. När jag kommit över det konstaterade jag att den är bra, men ingen storsäljare gentemot mig. Har köpt och ätit en andra påse, men känner mig ganska nöjd så.

Jag vill istället rekommendera Pollys julspecial med smakerna kola, clementin och pepparkaka. Kolan är bäst – kanske till och med bättre än vanlig polly. Clementin också bra, men överdraget blir lite slisksyntetiskt tyvärr. Pepparkaka sorterar man bort tills bara de är kvar och då går de ner de med, men det är lite sista-bitarna-i-aladdinasken känsla.

1uzuWkl3QxyzEMcGqlOSQA_thumb_8a1c

Kanelbullens dag

Ja, det var ju kanelbullens dag idag. En PR-kupp från Dansukker med flera som slagit väldigt väl ut. Inte mig emot med tanke på hur trevligt det är med en bulle mitt i veckan. Dock är det sällan som köpebullar mäter upp med hembakta och hos Elvénarna tar vi det här med bullbak på allvar. Mina bästa tips har ni här. Det enda jag kan lägga till är att det inte är alls fel att kalljäsa degen över natten. Den blir mer lättkavlad och förenklar om man inte hinner göra dem i ett kör. Nu kanske ni tycker det är så dags att påminna om mina tips sent på kvällen så här, men det är aldrig fel att baka bullar så det är bara att göra en sats nu i helgen!

Själv nöjde jag mig med att tina bullarna med kokos och rosenvatten jag gjorde till Signes kalas. Att baka kanelisar när jag har frysen full med andra känns lite overkill även för mig. Särskilt som det också ligger saffransbullar med vit choklad och pinjenötter som är kvar från i julas. Det är tur jag inte sysslar med bantning och sånt.

9l9tathjSaCWbbcqUNw8kw_thumb_f0