#farmortoo

Jag har inte skrivit något om #metoo. Jag har varit förskonad från grövre saker, men har naturligtvis samma upplevelser som alla andra kvinnor. Inget jag är tacksam över dock, för vad är det egentligen, att vara tacksam i en sån här fråga? Det innebär indirekt att man säger att det är rimligt att vi lever i ett samhälle där kvinnor konstant värderas lägre och ses som dekorum till män. Och det är det inte, rimligt.

När frågor om sexuella trakasserier, övergrepp, härskartekniker etc kommer upp till ytan är det mer regel än undantag att det påstås vara en ny trend och ett tecken på degenerationen som pågår. Men om man istället för att lyssna på gubbar som hävdar det frågar även äldre kvinnor brukar en annan bild träda fram.

Jag tänker på en händelse farmor berättade om. I unga dar blev hon tillfrågad av några kompisar om att följa med ut på en ö i skärgården över helgen och bara laga mat, hänga och ha trevligt. Det följde hon så klart gärna med på. Väl där hade de det hur bra som helst, hon, hennes väninna, en kille väninnan var intresserad av och en annan kille hon också kände.

Eller det var bra fram tills det var läggdags. Då drog sig väninnan och hennes romans undan tillsammans, inga konstigheter där. Folk låg med varandra utan att vara gifta på fyrtiotalet också, tro det eller ej. Problemet nu var bara att den här andra killen inte hade några som helst planer på att han och farmor skulle sova i separata sovrum eller sängar för den delen. Farmor var inte intresserad, men det var inget han tyckte hade någon betydelse så det slutade med att hon fick låsa in sig i ett rum och vänta på morgonen då hon kunde ta båten till Norrtälje igen.

En helt vanlig historia som hur många kvinnor som helst i alla generationer har varit med om, men som är helt uppåt väggarna orimlig. Det är bara det att vi har normaliserat detta beteende där mannens sexualitet är det som räknas och som kvinnor förväntas anpassa sig efter. För varför skulle farmor följa med ut på en weekend med sina vänner när det fanns en uppenbar risk att en man skulle vilja förgripa sig på henne, det borde hon väl ha förstått? Skuldbördan hamnar på kvinnan som inte gjort en fullständig riskbedömning utan räknat med att hennes vänner är normala människor och därmed glömt att en av dem är en man. För det är den gemensamma nämnaren, att det är män det handlar om, inte kvinnor.

1-0708-1544_xgaplus

 

Barn ska behandlas som barn eftersom de är barn

Förra helgen blev jag så matt igen. Sarfo ni vet. Ni minns Miiko Albornoz och hur han tjatade och lyckades övertala ett barn att ligga med honom för fyra, fem år sen? Vi skrev ju till MFF och uttryckte vår åsikt om klubbens agerande i frågan och fick också svar.  I teorin lät det som att MFF straffade Miiko med avstängning och spelstopp, men i praktiken innebar det ingenting eftersom detta skedde under allsvenskans uppehåll och han var tillbaka i spel lagom till säsongsstarten minus någon match. Det blev en delning bland supportrarna där många slutade gå på matcher och många av de som gick tydligt markerade mot spelaren när han var på plan. Hittills har MFF kommunicerat bättre än med Miiko och jag har svårt att tro att de kommer att agera lika valhänt som då, men det är långt kvar i den här historien.

Detaljerna i Sarfos ”förhållande” har jag inte läst något om, men faktum kvarstår att vi talar om en 14-årig flicka och en 22-årig man. 14 men det är så nära 15 och då är det ju lugnt menar någon, som att det inte finns en moralisk aspekt i att beakta det skeva maktförhållandet som uppstår mellan någon som kanske inte ens fått sin mens och någon som har haft rösträtt i fyra år. (Lägg sen till ett könsmaktsperspektiv på frågan och vi har ännu ett lager av underordning att skala av.)

Men mannen kanske är ovanligt omogen och hon exceptionellt mogen för sin ålder, då kanske de möts på mitten någonstans och då är det väl inte så farligt säger någon.

När man minns tillbaka tycker säkert många att de var ganska vuxna i den åldern, men om man träffar ett barn som går i högstadiet är det inte många som håller fast vid att det skulle finnas den mognaden man kanske själv minns. Och barnen själva tycker säkert många gånger att de är mycket mognare än vad omgivningen anser. Och visst alla är individer och förmågan att resonera, se olika perspektiv etc är olika utvecklad, men vad som kan sägas med säkerhet är att erfarenheten saknas. Det är en teoretisk bas dessa förmågor i mångt och mycket bygger på, inte praktik och verklighet.

Det är en stor skillnad och det är också just därför vi har en lagstiftning som ska skydda barn mot vuxna människor när det gäller sexualfrågor. För det är ju barn vi talar om. Barn.

 

Kvinnan har allt ansvar, även för mäns fertilitet

Det är så vanligt, så förbaskat vanligt med svårigheter att bli gravid. Idag är det Ofrivilligt barnlösas dag. Det finns knappast någon som inte har en, ofta betydligt fler, i sin närhet som har kämpat för att få barn.

Personer som inte blivit gravida trots år av försök på naturlig väg och ivf och sen ”bara slappnar av” blir gravida och ska berätta för alla om deras ”lösning”. Som om det inte bara är en slump. Eller så är det inte det för dem. För just specifikt dem. Om det bara var att slappna av borde väl alla bli på smällen vid första försöket, för hur många är stressade och har ångest över att det inte ska funka innan det visar sig inte vara så lätt som man trott/hoppats? (Och för den som blir gravid i krig när bomber faller, på flykt eller vid våldtäkter, härligt att de var så avslappnade i sina liv just då.) Oavsett är det ett indirekt skuldbeläggande av den som har svårt för att få barn. 

Också att det bara handlar om kvinnans roll i graviditeten. Ingen pratar om att männen ska slappna av för att öka spermieproduktionen eller förbättra kvaliteten. Det skulle ingen tro hjälper. Men genom lite mindfulness kan tydligen kvinnors ägg bättras, skadade äggledare repareras, endometriosdrabbade livmödrar ordnas upp, livmoderhalstappar som inte håller igen dras ihop med mera. Tydligen.

Förutom alla de som bara är oförklarligt barnlösa. Se till att kvinnan lugnar sig lite och inte är så hysterisk (ja det är ju knappast nytt att det är livmoderbärares fel) hela tiden så löser det sig ska ni se.

Det här blev mest bara en rant, men poängen är väl att låt bara folk vara ifred. Och i synnerhet kvinnor. Så länge ingen lägger det på männen att äta nyttigare, träna, dricka mindre och slaaaaappna av så innebär alla såna råd (när man inte har en aning själv, medicinskt sakkunniga insatta i den specifika personen kan ju ha insikter i ev problem som kan minskas genom livsstilsval) att man ger kvinnan allt ansvar för fertiliteten, oavsett var problemet ligger. Och även om det ligger hos kvinnan kanske man ska ta det ett steg längre och inse att det kanske är ett samhälleligt problem som är grunden (miljögifter, sämre vård för kvinnor, en politik och attityd som aktivt arbetar för en hög medelålder för start av barnafödande etc) och låta kvinnan vara ändå. ”Välmenande” råd tas sällan som välmenande utan som kritik.

Är sjuk- i likhet med samhället

Det är internationella kvinnodagen och Ninni fyller 35. Det senare är en bra sak. Kvinnodagen bara en påminnelse om hur långt vi har kvar till ett jämlikt samhälle. Jag hade ett gäng idéer för blogginlägg om detta, men så vaknade jag av rännilar svett som snitslade sig ner i bäddmadrassen från bröstet inatt. Alltså sjuk.

Ni får hålla till godo med en hårig armhåla ackompanjerad med ett osminkat fejs med läppar nerkletade med munsårssalva från förra veckan istället. Är väl något slags statement det med tyvärr. 

Det eviga begränsandet av kvinnor i det offentliga rummet

Alltså. Jag. Blir. Så. Trött. På hur kvinnors kroppar alltid ska vara så laddade. Antingen är det stor debatt om huruvida kvinnor ska få klä sig som män, det vill säga vara bara eller ej på överkroppen eller som nu i Frankrike att de inte ska få täcka sig alls. Min åsikt är inte helt överraskandes att det bästa väl alltid är att låta folk (kvinnor) få välja själva.

Det blir ju bizarrt när småflickor som är flera år från puberteten anmodas täcka sina exakt likadana överkroppar som sina jämnåriga kompisar med snopp. Men det är ju konstigt annars också att olika regler gäller även för vuxna. Det är ju inte som att det finns några hygienska skäl att skyla brösten.

Så det är ena polen i frågan. Motpolen blir när kvinnor inte får lov att ha på sig kläder på stranden. Nice är ju senast i raden med det. Det ”är inte förenligt med franska ideal” tydligen. Jag var tvungen att leta reda på om det verkligen var så det var sagt för det lät så underligt uttryckt, men Le Monde skriver det så det stämmer väl.

Ideal alltså. Suck. Väldigt talande för hur man ser på kvinnor och deras kroppar, att de ska in i ett ideal. Sen pratar de om att det handlar om att man kan härleda burkini till islamism. Jo, det kan man kanske. Men man kan också se den som ett första steg för kvinnor som inte annars tillåts bada att göra det. Och nej, det ska inte vara en fråga om att få lov att göra något så basalt, men så är det uppenbarligen för många.

Det är som att folk glömmer att dit vi kommit idag inte skedde över en natt för att någon plötsligt kom på att kvinnor skulle ”få” visa upp sina kroppar. Snarare skulle jag säga att folk tycker att det är konstigt om en kvinna bär baddräkt i stället för bikini, att det då förutsätts att hon har oerhörda komplex för sin kropp.

Nej, jag blir bara så trött. Och undrar om det är tillåtet att vistas på stranden i långbyxor/kjol och långärmad tröja i fortsättningen. För det har hänt många gånger att jag har gjort. Eller om problemet bara är att håret och i vissa fall delar av ansiktet täcks. För i så fall har det inget med badkläder att göra utan är en accessoarfråga.

Barnvagnsmarschen

Igår var det som sagt Barnvagnsmarschen som RFSU arrangerar varje år. Arvid och jag körde in till stan och slöt upp med ett stort gäng föräldrar med barn och vagnar.

Jag tänker på det ibland hur lätt man ser saker som aborträtt som en självklarhet. Om man ser på hur det ser ut i Europa idag så är det Polen, Irland och Malta som har hårdast abortlagstiftning.

På Irland lät de ju nyligen dessutom en kvinna dö hellre än att abortera hennes foster trots att det var medicinskt klarlagt att så skulle bli utgången om man inte tog bort det. Hennes liv var alltså mindre värt än att ett 17 veckor gammalt foster fick ett par dagar till innan det ändå självdog av komplikationer.

Och om man tänker på Polen. Det är 40 år sen abort blev lagligt i Sverige, men innan dess åkte faktiskt svenska kvinnor till just Polen för att avsluta sina graviditeter. Inget det pratades om, men de flesta av oss känner nog någon som gjort det. Jag gör det i alla fall. Och nu är det en självklarhet att det är olagligt där.

Det kan alltså förändras och det är lättare gjort än man kan tro och därför är det också viktigt att vi tänker en gång till innan vi tänker att samvetsklausuler och dylikt är rimliga alternativ. För det är det inte. Om man inte vill jobba med abortrelaterad vård är det faktiskt bara att inte göra det. Man måste inte vidareutbilda sig till barnmorska, det går alldeles utmärkt att jobba som sjuksköterska också.

8 mars

Vissa vill knappt stiga upp på vardagsmorgonarna, men på helgen är halv sju tydligen oerhört sent för samma person. Härligt.

Vi har i alla fall börjat dagen med att baka inför nästa helgs tvåårskalas. Det blir lite mer osäkert med exakta mått när Arvid plötsligt får tag i mjölpåsen och ”hjälper” till. Jaja, blir nog bra ändå! Om inte annat är det ju till Arvids kalas så inte mer än rätt att han får påverka resultatet också. 



Sen blir det Barnvagnsmarschen. Jättefint väder ser det ut att bli också så det blir säkert en härlig promenad! Och för ett väldigt bra syfte också.

Annars är det fortsätta ta det lugnt och kurera dödsförkylningen. Måla klart lite köksluckor är möjligtvis maxansträngningen sen.

Mysig söndag helt enkelt.