2019 – ännu ett år till handlingarna

Ett år är till ända och vi har gått in i ett nytt decennium. Vad har så präglat detta år? Som de flesta år har det varit en blandning av bra och dåligt.

Typiskt bra är att vi äntligen fick vårt hus i Lomma. Efter att ha letat aktivt i ungefär två och ett halvt år kom det så ut och efter en högst översiktlig visning där vi trängdes med 70 samtidiga sällskap kom en gastkramande budgivning (live – inget sånt där sms-budande) som vi till slut tog hem och därefter var det några veckors stressig väntan innan vi så fick nycklarna. Låt mig säga som så att det var fler än en gång som vi körde förbi och kontrollerade att huset stod kvar.

Försäljning av vårt gamla hus och renovering av det nya medan vi hade dubbelt boende. Båda gick bra och på nationaldagen gick så flyttlasset. Vi har rätt mycket saker skulle man kunna säga. Turligt nog är våra familjer stjärnor som ställer upp och hjälper till när det behövs. Nu har vi så smått börjat få upp tavlor också hemma, så det går framåt sakta men säkert.

Strax innan flytten gick av stapeln blev jag också faster till en Otto. En riktig sötnöt är han! Tyvärr bor de i Riseberga nu, flyttade dit lagom till att vi lämnade. Men men, så är det.

Så var det som sagt sommar och vi åkte till Mallis med barnens farmor och farbror. Ett par dagar innan avresa skickade vi inbjudningar till vårt bröllop som vi bokade in ganska plötsligt. Eller väldigt snabbt faktiskt. För när vi kom hem igen var det knappt tre veckor tills vigseln skulle ske.

Och det var årets andra stora händelse vid sidan av huset detta år, vårt bröllop. Egentligen hade vi planerat in det till månadsskiftet oktober/november med stor fest för alla, men så kom Johanna och skulle visst få bebis precis då. Så vi fick ändra planerna. Ett litet bröllop hemma i trädgården med bara familjen så kommer festen nu i vår istället. En jättefin dag var det. Väldigt kravlöst och ostressat – vi hade så lite tid att planera att det inte hanns få in en massa egentligen onödigt.

Så kom hösten och Arvid började skolan, Adrian ny förskola och Signe blev även hon ett förskolebarn. Alla barnen trivs och det har blivit som ett kvitto på att vi gjorde helt rätt som flyttade hit.

Den minsta lillkusinen kom i början av november och är så puttig och söt, men bor alldeles för långt bort. Svårt att förflytta söderut dock när båda föräldrarna har barn med andra som inte har några planer på att ta sig till Skåne.

Och sen var det plötsligt jul och nyår och ett år och tillika decennium är slut. Man skulle kunna säga att mitt liv ser en smula annorlunda ut nu än för tio år sen. Och tur är väl det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s