När livet är fotboll och sport

Jag har skrivit det innan, men Arvid har blivit så krokig man kan bli av att ha blivit böjd in i MFF av mig i snart sex år. Han får inte se hela matcher på vardagar utan det blir första halvlek och sen läggdags så kan han se klart nästa dag. (Om han får välja tv tittar han på spelade matcher i både Allsvenskan och Superettan och även höjdpunktsspecialer gång på gång på gång och är lika exalterad över målen varje gång.)

Matchen mot Örebro i veckan var inget undantag heller utan det var att lägga sig i paus som gällde, vilket gick igenom efter för lång diskussion om orättvisan i detta. Jag lovade att pausa så han kunde fortsätta titta där han var när han lade sig så han bara behövde trycka play på morgonen. Är ju störigt att hålla på att spola fram till rätt ställe så det kan jag i och för sig förstå.

Så vid fyratiden på morgonen vaknar jag av upprymda rop och spring fram och tillbaka på nedanvåningen så går ner och ser efter vad som försiggår. Då har Arvid vaknat mitt i natten och varit så spänd på resultatet i matchen att han trott det varit morgon och gått ner och startat den. Och det jag vaknade av var 3-0-målet. Rimligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s