Vecka 39 – imorgon kommer hon!

Hon verkar lyckas hålla sig inne till planerat datum, vilket vi är mycket tacksamma för. Vi är nervösa här hemma Jonas och jag, men det ska säkert gå bra både med mig och bebisen. Nervöst ändå. Idag vaknade jag till exempel tjugo i fem och kunde inte somna om. Hoppas på att sova tills klockan ringer imorgon.

Imorse var jag och lämnade blodprov, något bastest jag inte vet vad de testar, men det skulle göras på förmiddagen en eller två dagar innan snittet. Jag minns det inte från Adrian, men vem vet kanske jag gjorde det då med.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_d955

Jag fick i alla fall smått en chock på vårdcentralen. Jag och barnen bytte ju för ca hundra år sen, men så har vi hållit oss friska så jag har inte varit där. Vis av tidigare erfarenheter på Husie där pensionärerna står i en lång ringlande kö utanför portarna en halvtimme innan öppning och väntetiden sen är en timme om man har tur, körde jag iväg så jag var på plats redan tio i åtta. En gubbe väntade jag med då. Och han skulle inte ens till provtagningen så jag fick första numret. Fick vänta kanske fyra minuter och under den tiden kom en man in. Det var allt. Tio över åtta hade jag lämnat premisserna. Och personalen var trevlig och ostressad, lokalerna fräscha och väntrummet rymligt. Som jag sade till Jonas, att även om det varit mer folk där hade man inte behövt oroa sig över att få tuberkler hostade på sig som på Husie. Sticket var kanske det jag känt minst nånsin. (I vanlig ordning förklarade jag också att jag har issues med nålar, dvs är en tönt.)

Efter vårdcentralen köpte jag croissanter och ostfrallor och åkte hem till glada barn.  Arvid förklarade att det var hans favoriter och åt också därefter. Som synes nedan är Adrian faktiskt nyklippt. Inte kort, men utan lugg i ögonen och lite mer uppklippt. Ganska ojämnt också, men jag hade inte mer än typ fem minuter så det gällde att vara snabb.

Annars var det mest utelek idag. En favorit hos Arvid och Adrian är att leka SuperMario. Då har man vattenslangen med ett mjukt lite pärlande munstycke och så antingen håller man upp det och startar stänger eller gör orm med det och springer under. Till och med jag var med i leken där jag svettades i solen. Det kan ha varit så att det spårade ur lite, särskilt när jag var Mario och kan ha siktat in mig på att blöta ner Jonas. Kan ha varit så.

Vid fyra hämtade Anita barnen som har dem medan vi är på sjukhuset. Jag hoppas verkligen att vi får ett familjerum. Vill inte dela med någon annan och vara utan Jonas på kvällen/natten. Så nu har vi städat huset tillräckligt bra och ätit vår sista middag som tvåbarnsföräldrar. Di Penco fick den äran. Och nu börjar det närma sig descutan-tvätt och läggdags. Bara några timmar kvar till bebis..

pIxt9PJwT0uDwHJFdjBmyw_thumb_d972

Bild bjuder jag på en i bikini, håll till godo med detta preggoögongodis i vecka 38+4:

JpYWBb8RSPqzORw0zJ%P+A_thumb_d966

Förra vecka 39 (bara Adrian, Arvid kom jag ju aldrig så långt):

IMG_2883
38+1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s