Innan livet tog slut

Jag kanske var en smula dramatisk häromdagen när jag på Jonas fråga hur det kändes att gå tillbaka till jobbet svarade att med jobbstarten tar livet slut. Kanske lite att ta i. En smula. Men så kan det kännas även om man vet att sen sätter vardagen in och blir just vardag och sommaren som aldrig kom blir ett minne blott. Jag gick i alla fall till jobbet, visserligen med smutsigt hår, men vem ska lukta där liksom? Lyxigt nog sov alla fortfarande när jag gick hemifrån så det var en snabb morgon och jag var till och med ett par minuter tidig till jobbet.

IMG_2286

Men det var inte idag jag skulle skriva om utan livet innan, till exempel igår. För igår såg vi till att carpa ut det allra sista ur semestern i kubik. Jag googlade runt efter aktiviteter i Skåne och kammade hem absolut ingenting, men så tänkte jag Bakken. Där hade jag aldrig varit och haft en plan om att åka, men aldrig kommit till skott. Så jag föreslog det för Jonas som var måttligt sugen, men eftersom det var min sista semesterdag så sade han ok.

Jag messade Daniel och frågade om han ville följa med och det ville han. Vi har ju haft fina turer med honom förut, som när vi var i Dragör för några år sen. Så vi packade in oss i bilen och jag fick sitta i mitten där bak båda hållen på grund av minst rumpa av de vuxna i sällskapet. Framme på Bakken visade sig spexgenerna ha fördelats lite olika.

IMG_2239

Och så var det karuseller så klart. Adrian åkte bara snälla och var nöjd med det han fick, så länge man stack till honom ett mariekex ibland och lät honom springa loss då och då. Och det gick ju bra eftersom det inte var Tivoliträngsel utan man kunde springa ikapp utan att trampa ner tio barn på vägen.

Nyckelpigan var en succé hos båda barnen. Adrian såg nog lite smått livrädd ut efter första eller om det var andra varvet så hon som skötte bergochdalbanan (eller lisebergbana som Arvid säger) stannade den och frågade om han var ok. Det hävdade han att han var och att han ville åka vidare. Arvid klämde fast sig väldeliga vid mig så han fick också frågan och vill vidare han med. Varvet därpå skrattade Adrian så han kiknade och Arvid slappnade också av. Det var väl en säkerhet för dem att veta att det gick att stoppa om det behövdes. Arvid avslutade också med att åka Mini-Dumbo alldeles själv. Då hade han blivit varm i kläderna och grät för att vi skulle åka hem och han inte fick åka fler karuseller..

Vi åt glass också. Daniel åt med hela ansiktet och fick mjukglass i skägget. Adrian fick i bägare, men vägrade använda skeden utan slickdrack i sig sin glass. Jag tog en med två kulor, guf, grädde, sylt och gräddbulle. Det var tydligen inte standard och hon bakom disken var tvungen att dubbelkolla att jag verkligen skulle ha både guf och gräddbulle. Eh, ja det skulle jag. Nam nam.

Men Bakken alltså, en sån hit! Jonas var eld och lågor över det efteråt och tyckte att det var en jättebra idé att vi åkt dit. Gratis inträde, smidigt med parkering, mat och glass till bra priser, lagom mycket folk så det var ingen farlig trängsel och köerna till karusellerna som var billiga gick fort. Perfekt dagsutflykt alltså!

En reaktion på ”Innan livet tog slut

  1. Pingback: Körkortsslarveri | kattdagis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s