Bettyfamiljen hemma en sväng

Sådär ja. Då var ännu en dag till ända. Inte för barnen dock och inte oss vuxna heller, men ni vet vad jag menar. Jag har två dagar semester kvar och sen är det slut på det roliga. Nån gång ska det vara det också. Tyvärr.

Idag träffade vi Bettan med familj. Ninni och Stella var där med varsitt barn också. Jag antar att de valde sina favoritbarn och inte utgick från åldern på de andra och matchade efter det. Det är ju så man gör som en god förälder, arbetar med favorisering och polarisering mellan syskon. Enklast så. Det gick bra i alla fall och jag hörde inte ett enda bråk eller någon oenighet mellan några barn, eller vuxna för den delen. Jag hade faktiskt så fullt upp med att dricka kaffe och prata med brudarna att jag tog exakt noll bilder. De nedan står därför Georges för.

(Min fot då? Jorå. Den är bättre. Jag kan gå nästan obehindrat och den är inte alls lika svullen längre. Tydligen ser den fortfarande erbarmlig ut enligt mina väninnor, men allt är väl relativt.)

IMG_2168

Är foten kvar?

Åh tack för frågan! Jag förstår att intresset för min fot är oerhört så jag ska se om jag kan lugna er. Den sitter kvar. Den har inte svartnat och håller inte på att trilla av heller. Och det är ingen blodförgiftning på gång som jag antar var vad sköterskan på 1177 fiskade efter igår. Jag kan gå på den. Eller det är kanske att ta i. Jag kan stappla på den. Långsamt. Och det gör ont. Jätteont. Men det är lite bättre än igår i alla fall och det är det som räknas.

IMG_2167

Att inte kunna gå, så onödigt

Alltså. Jag tycker synd om mig. Och det beror inte på överintag av öl med Lisa i Köpenhamn igår. Vi var löjligt måttliga. En av anledningarna till just det kan stavas samma anledning som jag ligger här med högt fotläge och är ömklig – ett bistick.

IMG_2153

I förrgår trampade jag på ett bi i gräsmattan och hoppade omkring och tjoade så som man gör när man drabbas av plötslig och intensiv smärta. Fortsatte hoppa mig in i badrummet och kallade på Jonas som medelst pincett avlägsnade gadden. Och sen var det bra med det, om än att jag var lite öm.

Igår åkte vi till stranden på morgonen och spenderade förmiddagen med Danne och Malin och alla barnen. Då tyckte jag att jag blivit lite svullen, men inte mycket alls, runt sticket och frågade Danne som menade på antihistamin. Så när Jonas släppte mig på triangeln för att åka vidare till Köpenhamn smet jag inom ett apotek och köpte loratadin och xylocain. Bra så tänkte jag.

IMG_2150

Sen blev ju foten så klart sämre och sämre, men ändå rimligt. Mot slutet av dagen var det inget vidare där jag haltade mig fram, men det gick bra ändå. Det finns ju kollektivtrafik på andra sidan bron också så man måste ju inte promenera längre sträckor än nödvändigt när det bara handlar om att ta sig.

IMG_2156

Och idag då. Nej, det är ju inget vidare. Den har legat i högläge och gottat sig större delen av dagen och är väl inte på topp direkt. Om man säger som så att jag inte kan stödja på benet ger det en indikation om status. Jonas har fått agera krycka och stöd när jag ska röra mig. Förhoppningsvis ger det sig till imorgon, annars får jag åka till helgmottagningen. 1177 sade att jag kunde ta dubbel dos antihistamin så nu hoppas jag att det kan dämpa en smula.

IMG_2161

Ett styck termoskanna som inte är glaskross

Ni minns att Adrian lekte krasch boom bang med resultatet att glasinsatsen i termoskannan gick i tusen delar? Eller höll jag den mumsbiten inom mig? Han var i alla fall på jakt efter en mer han sett mig lägga ner i min väska och i jakt på den välte han ner hela väskan rakt ner i stenläggningen. Naturligtvis var vår Steltonkanna jag laddat med kaffe för att överleva en alltför tidig morgon efter en dåligt soven natt i väskan. När jag lyfte upp den från marken skramlade den till på ett oroväckande vis och jodå, det var kaffe med glas däri.

I veckan åtgärdade Arvid och jag saken. Inte genom att leka glaspussel eftersom det hade varit lite vanskligt på alla sätt och vis utan genom att köpa en ny kanna. Arvid fick välja färg och eftersom han har ett estetiskt sinne blev det också väldigt bra. Ser ni hur den matchar kökstapeten! (Och är det närmsta mff-blå de har i serien.)

IMG_2104

Minisemester på Falkenberg Strandbad

Jonas och jag fick spa med övernattning och middag inklusive barnpassning av Anita i födelsedagspresent och vi kände att det ville vi utnyttja snarast möjligt och fira vår förlovning och så blev det. Vi fick till en bra deal på Falkenberg Strandbad. Om man anmälde sig till deras nyhetsbrev erbjöds man 35 % tror jag det var på deras Ivory-paket – tips! Ivory var en spa-behandling man gör i par i ca en och en halv timme och sen häng framför en brasa i 40 min eller längre om man som vi hade den sista tiden för dagen. Mycket trevligt. Och sen ingick trerätters middag som var riktigt bra (man fick välja på fyra alternativ för varje rätt), övernattning och frukost. Förutom att man fick använda deras relaxavdelning också.

De kallar relaxavdelningen för spa, men jag vete sjutton om just det är att kalla spa. Mest lite varma bassänger med fin utsikt och en utomhus med bubblor. Gött för avslappning dock, men inte som Torekov som är betydligt mindre, men där de hade riktigt varma bad och mer spakänsla på dem.

En stor bonus på Falkenberg var att jag kontaktade dem i förväg och beställde in lite frukt och choklad för att just fira vår förlovning. Då såg de till att verkligen få oss att känna oss välkomna och bjussade på en halvflaska bubbel och satte in en ros på rummet! Mycket, mycket uppskattat! Bilder blev det inte mer än på när vi checkat in och bubblade för sen höll vi mobilfritt tro det eller ej. Det går, även om det tog emot när jag såg hur snyggt upplagd maten var..

Hur barn alltid ska vara på tvären

Ni vet det här med barn, hur man anstränger sig för att hålla allt flytande så smidigt som möjligt utan alltför många konflikter och däremellan dessutom försöker ställa sig in. Det gjorde jag häromdagen när det faktiskt var sol och barnen därmed naturligtvis vägrade vara utomhus. Jag lät dem leka med sina bilar och vad de nu skulle därinne och själv drog jag lite ogräs varvat med att sitta i en solstol och dricka mitt kaffe,

Så på eftermiddagen tyckte jag att picknick, det brukar ju gå hem så satte igång och gjorde ett fat fullt med små mackor, bullar, kex och olika frukter. Det möttes av ett karakteristiskt ”Blä”. Då är det inte lika kul att vara mamma. Efter en stund, lika karakteristiskt det, satt båda barnen på filten och smarrade i sig. Kändes bättre,

IMG_2042

Födelsedagsbrunch

Jag fick brunch med boule av mina syskon i födelsedagspresent och de lyckades pricka in en av ”sommarens” sekunder av sol. Det var ett slitet sällskap som slöt upp. Inte Johanna och jag då, mer än vanligt alltså, men både Daniel och Julian och Christina hade kalasat kvällen innan. De vaknade till snart nog dock.

Vi kunde inte konceptet för brunchen och fick väl inte heller riktigt den information man kunde förvänta sig, men det finns värre saker att reta upp sig på. Vi hade sol och bubbel/öl framför oss och då blir allt lite bättre. Och mat.

Nu undrar ni kanske över de där två slemmiga äggögonen? Jag äter ju inte ägg då så jag slidade av dem från min macka och sen snurrade de runt där på fatet och spred ögonnjutning.

Sen spelade vi då boule. Tjejerna mot killarna och man skulle kunna säga att killarna vann, men mer rättvist vore att säga att det var Daniel som vann eftersom han var den enda som spelade bra av oss. Jag slog bort klot, ömsom våra egna, ömsom deras. Johanna sparkade ner glas när hon kastade och Julian var Julian.

IMG_1900

Efter utklassningen gick vi vidare för att se en annan form av utklassning, nämligen när Malmö skulle spöa vilka det nu var, ett gärsgårdslag i alla fall. Och det började ju utmärkt, men sen slutade det minst sagt i moll med oavgjort. Så Johanna och jag gick för sorgeöl på Restaurang Möllan. Och det måste ha varit väldigt traumatiserande med den där matchen med tanke på hur många öl som krävdes. Krill lämnade av Niko hemma och sörjde en stund hon med.

IMG_1911

Sen var det söndag och då kändes det mer sorgligt att vi sörjt än själva matchen. Som tur var hade jag till skillnad från Johanna barnens far hemma och kunde sova en hel del under dagen. Jaja, så kan det bli. En bra födelsedagspresent i alla fall!