Världens duktigaste syster

Nej, det bidde ingen eld. Vi grillade dock så lite Valborgskänsla blev det ändå. Jag vill så gärna ha en mysig familjetradition på Valborg, men vet inte riktigt hur den ska till. Kanske när barnen blir större att majbålet kan bli den, men nu när de är så små funkar det inte riktigt. Jaja.

Men till rubriken då! Bella fick A på nationella provet i biologi!  Så duktig tjej! Härligt att se att det hjälper att plugga ihop också.

 

Annonser

Om inte annat så bjuder jag på världens gullbild

Så imorgon är det Valborg. Vi vet inte vad vi ska göra. Grilla på kvällen känns rimligt. Arvid är stor nog att uppskatta en rejäl eld tror vi, men alla bål börjar ju tidigast kl sju så det är frågan om ifall det blir av för vår del. Sent för Adrian som normalt somnar då och sent för Arvid med för den delen om man är hemma igen säg vid nio. Vi får se helt enkelt.

Stadsparken i Lund blir det inte i alla fall. De dagarna är så förbi det bara går. Saknar inte överhuvudtaget heller.

En helt orelaterad bild jag hittade i en mapp på datorn. Jag gissar att den är från Daniels 27-årskalas. Alltså småsyrrorna för tio år sen. Såna gullpluttar! Lovisa är som Arvid är nu.

PICT5942

Att vara en jobbig förälder

Eller så jobbig är jag kanske inte, men jag låter inte bara saker bero. Som jag skrivit tidigare har Adrian fått förskoleplats på samma förskola som Arvid. Dock inte på samma avdelning. Så jag ringde för att se om det kunde ändras. 

När jag ändå hade förskolechefen på tråden passade jag på att först fråga om uppflyttning till storbarnsavdelningen. Känns ju lite bisarrt att Arvid ska gå på småbarns tills han är fyra och ett halvt. Och nu verkar det som att Arvid kommer flyttas upp till Eken ändå. Inte min förtjänst visserligen, men nu fick vi besked i alla fall. Om vi fått det tidigare hade hans utvecklingssamtal kunnat kortas en del bara därigenom. Jaja. Bra är det och nu får han sina fröknar med sig också!

Och Adrian då. Jo, det gick att ordna det med. Hon höll med om att det var praktiskt om han börjar på Björken eftersom ju hela familjen så att säga redan är inskolad där. Eken och Björken samarbetar med en del saker och det är däremellan pedagogerna rör sig så det känns bra. Det enda är att vi kan behöva ändra inskolningsveckorna något, men det löser vi i så fall.

Så jag kanske var jobbig eller så försökte jag bara se till att det ska bli så bra som möjligt för dem. Det är ju inte heller så att de får något på bekostnad av någon annan utan bara att det blir smidigare för alla parter. 

Två bilder som illustrerar mina dagar just nu

Barnen har fortfarande inte förstått att det där med att sova hela natten är en bra grej. Inte heller att det uppskattas att låta sina föräldrar ha täcket på sig, dvs det är ingen höjdare när vissa efter att ha knölat sig in mellan sina päron sparkar av dem täcket. Sen vaknar man i gryningen en god IMG_7615stund innan klockan ringer av att antingen den minsta eller nästminsta tycker att det är morgon. Härligt är det. Jag hinner till jobbet i tid utan problem i alla fall.

I helgen gjorde jag müsli så nu äter jag yoghurt till frukost innan jag cyklar iväg. För så duktig är jag att jag cyklar till jobbet. Nästan sex kilometer är det dit. Imorse var det sol. I eftermiddags spöregnade det när jag skulle hem. Inte lika kul. För det mesta har jag motvind dit, men då är det behagligare hem.

Sen kommer man hem till barnen och de är så söta att man inte vet vart man ska bli av. Adrian skrattar så han tappar andan. Och huvudet när han kastar sig bakåt av lycka. Arvid vill kramas lite och berätta att han saknat en. Fint är det. Så leker vi och allt är frid och fröjd för att sekunden efter vara totalt kaos och gråt och skrik av klar eller oklar anledning och sen är det mys igen och så håller det på så till läggdags. Och så sätter man sig i soffan och ser ett avsnitt Game of Thrones, vi är inte längre än mitten av säsong två, och sen vaknar lillen för första eller andra gången och det är bara att kapitulera både inför hans närhets/tuttbehov och sin egen sömnbrist. Ja, ungefär så ser det ut just nu.IMG_7616

Renovering – kontoret

Jo men visst. Sjögrästapet. Plastgolv. Need I say more?

Kontoret var ursprungligen kök i huset och tanken har slagit oss flertalet gånger att det hade kunnat vara idé att flytta tillbaka köket hit och öppna upp in till vardagsrummet och få en modernare, öppnare lösning. Det är inte i planeringen nu dock. Särskilt inte som jag har lagt ett antal timmar på mönsterpassning här inne. Daniel och Julian har också varit behjälpliga och Bella med. Om ni ska sova över någon gång kan ni mycket väl bli inhysta härinne. Och då har ni en del av mina böcker att roa er med också om ni inte kan sova på kvällen.

På bilderna Julle och Jonas avlägsnandes den härligt inrökta (ja, som allt i det här huset) och upptrådade sjögrästapeten anno jättegammal, jag preggo med Arvid och sen hur det ser ut nu. Som synes har inte tavlan kommit upp, men annars är det nog klart skulle jag säga!

Lekplatsinvigning och lekdejt

Det var invigning för en ny, stor temalekpark på Gyllins Trädgård idag. Jonas var iväg och hjälpte Danne att dränera hans hus så jag hade barnen själv hela dagen. Det lät därmed som en bra idé att bege sig dit. Vi har ju sett arbetet med den fortskrida länge eftersom den ligger precis bredvid Arvids (och snart Adrians!) förskola. Smart som man är någon gång ibland frågade jag Emma om inte hon och Amani också skulle komma dit och det ville de gärna.

Så vi möttes upp bland hundratals människor. Jag har aldrig sett så mycket folk sammanlagt på Gyllins någonsin. Det var som ett minimalmöfestivalen, inklusive korvkön som nog tog sin halvtimme. Spontant kändes lekplatsen lite underligt tänkt. Toaletterna var vid parkeringen som ligger en hyfsat lång promenad över smala broar (utan räcke) där alla vagnar inte kan mötas, genom tjockt lager sand och sen grus och själva lekplatsen har gångbanor av smågrus. Inte så lättkört med vagn alltså. Vi mötte en av Arvids kompisar från förskolan som är rullstolsburen också och hans mamma ifrågasatte lättillgängligheten bara för att ta sig dit också.

Gungorna  (två) är för bebisar utom en mindre sån som flera barn kan ligga/sitta i. Samtidigt är rutschkanan rejält hög och för stora barn. Det är liksom som att det är olika aktiviteter för olika åldrar på ett sätt som inte inbjuder till lek över åldersgränser och inte heller ger alla åldrar möjlighet att leka med samma typ av attraktioner eller vad man ska säga. Men med det sagt var det jättefint och kommer att bli en helt fantastisk miljö när det växer upp lite och de färdigställer det sista. Och det fanns roliga saker som skottkärror man låste upp med kundvagnspollett, grävskopor man kan sitta och gräva på och säkert mycket annat vi inte såg för all trängsel.

Vi gick hem till Amani efteråt och Emma slängde ihop en sockerkaka och barnen lekte och vi pratade. Amanis kusin kom över och lekte när hennes mamma behövde gå till jobbet. Sen fick vi mat också och till slut var Arvid så trött att han somnade på Rahims arm när barnen tittade på något på hans dator i sängen.. Mysigt var det och en härlig dag!

Förskoleplats!

Jorå så att Adrian har fått en plats! Den 15 augusti är det han som börjar förskolan och med stor sannolikhet då också är yngst på avdelningen. Så kan det bli när man inte vågar lita på att han får plats på samma förskola som brorsan annars. Då får det bli vid starten för det nya läsåret.

Och det funkade ju eftersom pojkarna nu kommer gå på samma förskola. Tyvärr hamnade Adrian på en annan avdelning, men det blir säkert bra det med. Undrar dock lite om de infört en ny policy om att syskon inte ska gå på samma avdelning. För det verkar som att alla småsyskon på Björken det senaste året hamnat någon annanstans. Vad vet väl jag. 

Galet ändå att lillen ska bli stor liten kille och ha ett helt eget liv och sammanhang om bara några få månader. Min lille plutt.