Något av ett rekord

Idag lämnade vi av grabben på förskolan, sen dumpade jag Jonas på hans jobb och åkte vidare till mitt. In, av med jacka, starta datorn, ta ett glas vatten, sätta sig ner och så ringer förskolan. Han hostade tydligen så han knappt kunde äta någon frukost och snorade som en galning. Hämtade honom och på hela dagen sen hostade han en gång och näsan var snorig, men inte på någon högre nivå skulle jag säga. Jo så att.

IMG_2074
IMG_2075 Lyxliraren fick glass när vi kom hem. Jag var trött.

Jag gjorde en ansträngning för att få en mysig dag och inte bråk och skrik. När Arvid ville stanna däruppe och leka gjorde vi det trots att jag inte fått kaffe än till exempel. Eller frukost för den delen.

IMG_2082
Bygga tågbana är alltid en bra grej. Särskilt på en tjock matta så det inte låter så mycket när man kastar isär den. Och som bonus slipper jack i golvet.
IMG_2080
Riva ut böcker..

Jag var också smart nog att bjuda över Daniel som är ledig den här veckan. Han kom mitt i att lillkillen inte ville sova. Då hade jag somnat och vaknat till ett par gånger medan Arvid röjde på sitt rum.

IMG_2083
Klart man inte vill somna i sängen om man kan sova i morbrors famn

När han vaknade igen stod det mirakulöst kärleksmums som blivit över från kalaset för ett par veckor sen på soffbordet. High life. Sen var det bus och lek och fullt ös ett par timmar. Jag, och i synnerhet mina fogar, var mycket tacksam över att ha en lekmorbror på plats.

När Daniel åkt hem hämtade vi Jonas på jobbet. Tillbaka hemma igen mötte Arvid nog dagens första riktiga motgång när det var in i huset igen. Han ville ut och leka och det kan man ju förstå när man varit inomhus hela dagen. Det blev nej på det dock. Delvis på grund av det eviga snöblandade regnet, delvis eftersom han ju var förkyld. I ärlighetens namn mest för att jag inte ville bli kall och blöt.

Jonas gav sig iväg för att träffa en kompis och Arvid och jag fortsatte mysa med påskpynt och lite tv framåt kvällskvisten. Dagens lyx var när grannen kom över och undrade om vi ville ha hans dotters lurviga saccosäck och det ville vi. Så på den låg vi och myste till Glamour innan det blev läggdags.

IMG_2086
Poppis grej den säcken

Trött söndag 

Här sitter jag i soffan och är helt slut. Jag förstår inte varför Arvid alltid vaknar tidigare på helgen än i veckorna. Igårkväll skallade han mig så jag trodde jag skulle gå världens fläskläpp. Slapp jag som tur var, gör fortfarande ont dock. Och då gjorde det så ont att jag började gråta. Ville inte se Arvid heller för jag var arg på honom också så stängde in mig i gästrummet/kontoret. Arvid sträckte ut (in) en hand. 

  

En barndomskompis till Jonas och hans treåring är på besök och nu har de gått ut i trädgården alla fyra. Jag passar på att vila lite. Arvid och Alexander som pojken heter har lekt som galningar och haft så kul att det knappt finns. Det där att leka bredvid varandra som Arvid tydligen fortfarande gör på förskolan sågs inget spår av. Här var det interaktion på hög nivå. 

  

Egentligen hade jag en plan om att åka in till stan en kortis. Ny maskara och trosor tänkte jag. Nu har jag ju hysteriskt mycket trosor egentligen, men i den här graviditeten börjar magen tydligen lägre än förra gången. Så det är plötsligt väldigt begränsat urval underkläder dom gäller. Men jag orkar som sagt inte. En annan dag. 

Lite sådär 

Jag har sovmorgon. Den började med att Arvid vaknade strax före halv sju och var jätteledsen och bara ville ligga i min fann och gråta. Jonas slog han bort. Sen gjorde Jonas välling till honom och då bättrades humöret några snyftningar senare. Så pass att leka med lego med pappa på rummet var ok.

Ganska klarvaken men trött mamma då skulle man kunna säga. Så telefonen är min kompis och jag surfar runt. Folk är upprörda över minskat rot och rut. Jaha. Jobbigt att inte låginkomsttagarna ska bekosta ens städning hemma. Verkligen. Ha gärna städhjälp men begär inte att någon annan ska betala för det tycker jag. Rot är jag mest nyfiken på hur mycket dyrare (före rot) arbetskostnaden blivit sen avdraget infördes.

Bensin- och dieselskatten ska höjas. Också jaha. Det är fortfarande billigt att köra. Jämför en tur och retur Malmö-Stockholm för två vuxna och ett barn med bil mot flyg eller tåg så sparar man ett par tusenlappar på att köra.

Annars vill jag fyllas av energi och

  • Köpa tyg att klä om stolsitsarna i vardagsrummet med
  • Beskära klart lavendeln och ge mig på parasitklängväxten som kväver våra paradisäpplen
  • Äntligen köpa ny säng och bokhylla till Arvid
  • Måla det gröna i trappan vitt
  • Renovera farmors gamla docksäng (som hennes pappa snickrat till henne) till Arvid att leka med
  • Måla elementet och fönsterfodret i vårt sovrum
  • Köpa present till nya kusinen
  • Köpa och sätta upp staket mot grannen (plintar från gammalt staket finns redan lyxigt nog)
  • Rensa i landen
  • Tapetsera klart kontoret/gästrummet så det kan inredas
  • Måla om sovrummet och tapetsera allrummet utanför

Jag vill också

  • Bli bjuden på middag
  • Ha normala byxor
  • Dricka vin
  • Bada bubbelpool med en bok i handen en hel dag
  • Få en sovmorgon som också inbegriper sömn
  • Slippa min huvudvärk (ja, jag har tabletter men vill slippa den)
  • Känna mig pigg längre än en minut åt gången

Nej, nu gick grabbarna ut med vagnen så då kan jag passa på att få lite lugn tid i soffan med ett glas bruscitodon och kanske en kopp kaffe. Lyx. 

Igår eller om det var iförrgår. Med rent hår och allt.
Igår eller om det var iförrgår. Med rent hår och allt.

Vecka 27

Slutet av andra trimestern och tiden går så fort. Och samtidigt så långsamt. Veckorna rusar förbi, men när man fick se Johanna och Svens lille bebis känns det som att vår är så långt, långt borta. Men det är som sagt inte så långt kvar. Om bara några veckor, på Daniels födelsedag, ska vi till Lund och diskutera snittet. Och efter det är det bara fem, sex veckor kvar tills det är Arvids tur att hjälpa till att bära bebishen till bilen i babyskyddet.

Bebishen har hittills en hel del gemensamt med Arvid. Åtminstone vad gäller att ha mina högra revben som favoritspjärnställe. Det gör ont. Jag är fortfarande lite öm där sen Arvid låg i magen så det är som sagt inte med glädje minin verkar köra samma stil.

Förra v 27.

Uno i mammas mage

Favoriten av få-syskon-böckerna är som sagt Uno. I måndags när jag gick in i ny vecka och jag sade att vi skulle läsa om bebisen sprang Arvid iväg och hämtade Uno-boken direkt. Jag menade i appen, men det fick bli att läsa om Uno först. Jag vet inte riktigt vad det är som gör att Arvid gillar Uno så mycket, men bilderna är väldigt fina så det kanske är det. Innehållsmässigt är det mest att Uno gör samma saker som mamma. Och allt mamma gör är ju bra alltså måste ju boken vara bra.

Och jag som trodde bebisen gungades till sömn av sånt..
Och jag som trodde bebisen gungades till sömn av sånt..

Äntligen kom han så i söndags!

Ni kanske undrar hur pappas kalas i söndags var? Jodå, det var trevligt, men det är det naturligtvis ingen som bryr sig om. Det hände ju viktigare saker då än att pappas födelsedag firades. Lille Leffe (eller vad de nu ska döpa honom till) bestämde sig ju för att titta ut!

När Leia facetimade med sin lillebror blev hon tydligen jätteledsen för att hon inte fick träffa honom direkt.. Tur då att han bara stannade på bb en natt.

Stolt storasyrra fick hjälpa till att bära Leffe till bilen
Stolt storasyrra fick hjälpa till att bära Leffe till bilen

Och sen gos och mys syskonen emellan!

Och idag var det tillbaka till förskolan för lilltjejen medan brorsan fick ensamtid med mamma och pappa.

Världens sötaste lilla minikusin!

Härlig söndagsförmiddag med Arvid

Arvid och jag hade ett par helt underbara timmar i trädgården igår. Efter frukosten som kröntes med lite spontandans mitt i (vi har alltid radion på) och lite duplolek var det på med overall, skor, vantar och mössa för honom och inte långt ifrån lika heltäckande för mig. Min gravidvinterjacka förvandlar mig till en äkta michelingubbe. För en gångs skull hade jag varit duktig och kollat hur varmt det var ute först och det var ju tur eftersom det låg under nollan när vi låste upp altandörren, solen till trots.

Och sen satte vi igång att vårjobba. Jag klippte ner förra årets stänglar till kärleksörten och Arvid trampade glatt på årets nya skott. De tar väl sig tänker jag. Nu har de ju nästan en hel vecka i hyfsat lugn och ro innan det är helg igen och Arvids små fötter börjar klampa omkring.

Lavendel har vi också i kanterna av vad som en gång varit välordnade rabatter. Nu bara vildvuxen och riktigt risig. Inte ens när den är i full blom är den fin. Så det var hårda tag med sekatören där med. När jag jobbar i trädgården är det efter devisen att förhoppningsvis blir det bra, annars är det otur. Så jag hoppas att lavendeln tar nya tag nu så den kan få vara kvar och sprida väldoft och ge mig blommor till lavendelsocker. All lavendel hanns inte dock, men en och en halv skottkärra lavendelris och kärleksört rullades iväg.

Arvid var som sagt ett barn och jobbade mer efter principen att det är väldigt roligt att lägga ut alla de där pinnarna och kvistarna mamma klipper ner över hela gräsmattan. Fick han gärna göra. Allt som inte triggar honom att springa mot gatan hela tiden är bra aktiviteter i min bok.

Frukostmys på vuxenstol
Frukostmys på vuxenstol