Manlig dagispersonal, ja tack

Förhållandevis regelbundet dessvärre kommer rapporter om misstänkta övergrepp av manlig förskolepersonal mot barn. Högsby har knappast någon missat och nu är det en till som anhållits i Malmö. Omedelbart hör man folk som undrar vad män har på dagis att göra. I respons till det kommer något ljushuvud som känner sig tvungen att påpeka att kvinnor minsann också begår sexbrott mot barn. Som att det skulle göra saken bättre eller lösa några problem.

Jag vill ha manliga förskolelärare på Arvids dagis. Jag är övertygad om att det är bra för barn att vistas i en miljö där verkligheten speglas, eller ännu hellre en förbättrad version av den. Att bara träffa vuxna kvinnor hela dagarna blir så klart skevt och måste ge en konstig bild av världen och hur den faktiskt ser ut. Det är inte av en händelse som barn generellt är mer rädda för män än kvinnor.

Det är fortfarande idag inte ovanligt med ensamstående mammor där barnen bara får träffa sina pappor för lek och favoritmat varannan helg. De har alltså inte någon vardag med manliga förebilder. Då är det ju fantastiskt om förskolan åtminstone till viss del kan komplettera den biten.

Och om vi återkopplar till sexövergrepp av manlig personal på förskolor så tror jag att det finns en ganska enkel lösning. Absolut inte att utestänga män därifrån. Verkligen inte, tvärtom! Om män arbetar med barn i lika stor utsträckning som kvinnor normaliseras det och det blir lättare att se om ett barn uppför sig underligt mot personen eller något ändras i relationen. Idag är jag rädd att ett barns tveksamhet eller rädsla mot en man ofta tolkas som ett normalt beteende just för att de inte har lika mycket daglig kontakt med män som med kvinnor. Så om vi får fler manliga förskolelärare på våra dagis är jag övertygad om att man lättare upptäcker eventuella avvikande beteenden.

Vi ska alltså inte av rädsla och omsorg av våra barn stänga ute män från våra barns värld utan istället välkomna in dem.

IMG_0215
Ska den här sötungen bli en dagiskille snart?!!

Så härligt ihop

Vi har det så fint i det vackra vädret. Två pooler i trädgården, en liten och en lite större. Arvid tycker att bästa leken med dem är att flytta bollar och leksaker från den ena till den andra. Att själv bada är inte lika intressant.

Igår åkte vi till Falsterbo och Arvid satte av i långa promenader längs strandkanten och in i skogen. Bara att följa efter. Ett halvt paket singoalla satte han också i sig på eget bevåg. Och plaskade i havet, hur roligt som helst att hoppa i vågorna. Men lite läskigt också.

20140726-110655-40015597.jpg

Husligheten igång igen

Det är ju sommar och buskarna fylls med bär och godsaker. Förra året var saftambitionerna på topp och det blev fläderblomssaft, vita vinbärssaft, rosa vinbärssaft (blandade vita och röda vinbär) och rabarbersaft. I år missade jag flädersäsongen eftersom jag jobbade och det konsekvent regnade när jag annars kunnat plocka blommorna. Rabarbern hann jag inte heller ta vara på mer än till lite paj. Dock hade jag kvar några påsar skivad rabarber från förra sommaren i frysen som jag kokade saft på för ett par veckor sen.

Idag har det blivit tre satser vinbärssaft. Först en enkel med vita vinbär och vanilj, samma som förra året och sen en dubbel med vita vinbär och hallon. I den senare slängde jag även i den redan kokta vaniljstången, lite smak har den väl kvar, och pressade i en citron. Blir nog toppen skulle jag tro. Häller upp saften i diskade halvliterspetflaskor och slänger in i frysen när de svalnat. Perfekt lagom mycket att ta fram åt gången. Nu räcker inte mina flaskor dock när jag plötsligt gjorde så mycket saft så det får bli någon plastlåda i frysen att skeda ur också. Nästa år ska jag antingen köpa glasflaskor eller dricka öl med bra kork, typ grolsch, och slänga i lite natriumbensoat och ställa ner all saft i källaren.

Äppelträden har ingen frukt alls i princip i år. Först tänkte jag att det var jag som beskurit uselt förra året (vilket jag iofs gjorde), men  så hörde jag att ingen annan verkar ha några äpplen att tala om heller i år. Och vårt paradisäppelträd som jag aldrig rörde är också snudd på tomt på frukt så det är nog bara ett dåligt år. Om någon har äpplen att dela med sig av är jag en tacksam mottagare.

Vad gäller att vara en tacksam mottagare och rabarber så har jag inte gått helt lottlös där ändå. När vi var och lunchade på Gästis i Staffanstorp med Millan och Chrisse förra fredagen fick jag dryga två kilo som hon skördat i trädgården till mig. Det är rejäla stjälkar så kan nog bli lite stabbigt om man ska baka paj på dem, men jag ska göra rabarber- och jordgubbssylt tänkte jag så det är ingen fara. Det som har stoppat mig är att jag måste köpa burkar. Jag tänkte att jag hade hemma, men de räcker inte på långa vägar. Dessutom luktar de ättika från förra årets smörgåsgurkor.

Och det påminner mig om att det är dags för inläggning av det nu också. Och gelé ska jag göra. Inte på paradisäpplen som i fjol vad det verkar, men på en blandning av vita och röda vinbär. Hade egentligen velat koka både saft och gelé på  svarta vinbär, men det blev bara två st på plantan vi fick av Millan så det var inte riktigt tillräckligt.

Tur man har en och en halv veckas semester med start nu ikväll!

IMG_1054

Det här med hyfs

Det har ju varit varmt i veckan skulle man kunna säga.. Arvid har inte verkat särskilt bekymrad över det dock, utan snarare ganska nöjd som fått springa omkring i trädgården med allt mindre kläder vad dagen lider tills han har fått lufta rumpan allt han orkat. Kan man ju pilla på snoppen också, något som aldrig slutar vara roligt. Praktiskt nog har han hittills hållit sig ifrån toalettbestyr när han inte haft blöja på sig. Förhoppningsvis fortsätter det så.

Bad i poolen har det blivit och när vi var hos mormor tog vi en tur till stranden och Arvid fick bada i havet för första gången. Nu var det kanske inte så mycket bad mer än jaga boll som flöt iväg i vågorna längs strandkanten, men ändå. Om jag hade varit lite mer alert hade jag tagit foton, men det händer att även jag fallerar i mitt dokumenterande.

Boll var som sagt roligt, men inte hur länge som helst. Det fanns ju andra barn som hade leksaker som verkade mycket roligare. Vi försökte stoppa honom, men då skulle han finta oss och gick ner till vattnet, kastade i sin boll och skyndade iväg för att sno en tjejs lite större boll. Flickan var tveksam, men hennes mamma tyckte han visst kunde få låna den. När tjejen protesterade igen slog Arvid till henne i ansiktet och då gick vi hem och han fick bada i trädgården istället.

IMG_0134

Voff voff!

Hundar är kanske det roligaste. Inte för att Arvid direkt träffat någon, men härma dem kan han! I sin bok med djur som låter när man trycker på dem är batteriet slut till hunden vilket minst sagt är ganska talande. Så nu får vi hjälpa honom med lite skällande. Fast han klarar det fint själv också.

20140720-100125-36085633.jpg

Där! Titta!

Det var alldeles perfekt mellanväder och vi åkte till Skånes Djurpark med Emma och Matthias. Att de ville följa med var en riktig bonus. Inte bara för att det är trevligt att umgås utan för att de också är så mycket mer intresserade av djur och natur än vi. De stannade och verkligen tittade på djuren och konstaterade inte bara att de var där så som Jonas och jag mer gjorde.

Vi började med de mer domesticerade djuren.

IMG_3381
Oj. Kostigt, konstigt, vad är det för något där?
IMG_3383
Eh, den ser jättekonstig ut. Bäst jag håller mig på avstånd.
IMG_3377
Okej, den är stilla så jag smyger förbi..
IMG_3380
..och tittar på dem från lite säkrare avstånd.

Det var ju spännande, men alldeles för läskigt att klappa dem. Det finns ju gränser tyckte Arvid. Vet inte om Emma och Matthias tyckte det, de klappade ju älgar senare. Jonas och jag undrade mer varför vi skulle göra det. Igen, bra med djurintresserade i sällskapet när man är på djurpark. De kunde också förklara för oss varför älgarna hade päls på hornen.

IMG_0111
Kaninerna och marsvinen var lite tryggare.

När vi skulle äta lunch borta vid björnarna tog det en halv evighet i både kön för mat och kön för glassen. När vi beställt var kön typ noll så vi kom väl vid ett dumt tillfälle. Något annat som var dumt var att det var så många härliga människor som väl tyckte att det är trevligt med getingkolonier vid matborden eftersom de lämnade kvar mat och glass hur som helst när de reste sig. Arvid fick smaka lakritsglass av Matthias och var väl inte övertygad skulle man kunna säga.

IMG_0114
Där! Titta!

Grisarna  låg i dynga och rullade sig skulle jag skriva, men det vore lögn för de rörde sig inte en millimeter. Det var så att Jonas först trodde att en av dem hade dött så stilla den var. Trötta typer. Inte som Arvid som sov exakt 3 minuter på hela dagen innan han däckade i bilen vid femsnåret på väg hem.

Sälmatningen var en höjdare, men där fick vi inte riktigt en bra plats med vagnen och om vi hade släppt ner Arvid hade det blivit bråk och skrik resten av dagen så det fick bli en kompromiss. Han såg hyfsat i alla fall, men bilder blev det inga att tala om.

När vi gått hela rundan fick Arvid springa av sig inne hos fåren igen. De hade precis blivit matade, men gått tillbaka in till sig när vi kom dit. Men så upptäckte Arvid äpplen i andra delen av hagen.

IMG_0122
Laga äppelpaj kanske?
IMG_0124
Busa med Matthias när han jonglerar med dem.

Leka lite lugnt med äpplena och sen tröttna och kasta dem så långt man kan. Och vad händer då? Jo, då hör fåren ljudet av äpplen som dunsar mot marken och tar sats och springer bort till oss!

IMG_3391
Lite läskigt, bäst Matthias håller i en när de är så nära. Eller är det så att Matthias hindrar dragkamp om äpplena?
IMG_3395
Vadå rädd? Skulle jag ha varit rädd? Trams.

En supermysig dag var det och verkligen värt de alldeles för många pengarna inträdet kostade. Jag tror det är bra för barn att se djur på riktigt. På sikt kanske Arvid till och med lär sig att får säger bä och inte voff om han får träffa dem ibland..

Jag glömde visst publicera lite Paris

Sista dagen i Paris inledde vi med frukost på ett kafé i krokarna av hotellet. De hade slut på allt som stod på menyn och jag misstänker att de aldrig hade det till att börja med, men men.

Sen promenerade vi Champs-Elysées ner och Arvid smarrade en minicroissant.

Så kom vi till en park och svängde in med vagnen och där fick Arvid syn på en lekplats. Den var från tre år, men Arvid kan ju inte läsa så han hängde sig på grinden och vägrade flytta sig så det var bara att traska in ändå.

När flickan som haft leksakerna med sig skulle gå kändes det som ett utmärkt tillfälle också för oss att röra på oss. Och busa lite så vi fick fina bilder vid rosorna.

Sen somnade Arvid i vagnen och vi satte oss vid en fontän och bara var en stund innan vi gick vidare in mot stan igen och tog en bild på oss själva.

IMG_3177

Lunch och mer omkringtraskande innan vi mötte upp med Jonas farbror Zafar och vi promenerade hem till honom inklusive sex trappor upp utan hiss. Jonas kusin Latta kom också dit sen så alla kusiner träffades när vi var i Paris! Vi stannade till på en lekplats å Arvid kunde springa av sig lite mer också. Inte för att det minskade hans energinivå något dock.