Kattungar på g

Jag har nog glömt skriva om att fröken Fed är på tjocken! Plötsligt en dag eller kväll var det om man ska vara petig gosade Feddisen upp sig hos mig i soffan. Jag plockade lite tovor och kelade när jag kände något jag en sekund tänkte var en fästing (vi hade nyligen haft en sådan incident) men snabbt konstaterade att nej, det var en bröstvårta. Misstänkt. Så jag gjorde ryggreppet och kände med handen runt ryggen ner mot magen. Spinkan brukar ju gå inåt där fast nu var det en liten rundning.

Misstänkt dräktighet alltså konstaterad. Frågan nu, när var det egentligen hon löpte? Det är liksom inte lika lätt ihågkommet när hon mestadels skrikit utomhus och låtit våra öron vila. Så jag frågade Johanna som trodde det var när de varit nere så antingen i mitten av juni eller början av juli. Grannarna som också hört hennes skönsång i sina trädgårdar gissade också däromkring. Så jag har ställt mig in på början av september. Magen har rundats men inte blivit gigantisk eller börjat hänga ner mot marken så jag har tänkt att det nog dröjer en vecka till åtminstone.

Inatt då hörde jag hur Fedden kom in i sovrummet och lade sig att spinna i ett hörn. Lite senare i Arvids spjälsäng. Skrik-äta-hela-tiden-oftare-än-en-gång-i-timmen-farbrorn låg i vår säng. Jag tänkte tanken att det inte var optimalt ifall det skulle sätta igång men dels orkade inte flytta henne, dels trodde det skulle dröja lite till.

På morgonen då ligger hon fortfarande och spinner i spjälsängen och har fläckat ner lakanet (praktiskt med plastfrotté ja). Så det där med att göra iordning ett kattbebisrum blev lite mer akut! Jag hade börjat röja i blivande gästrummet/kontoret men inte fixat med låda och så än. Bara att göra! Jonas hämtade och vek ihop en flyttlåda och jag frigjorde ett hörn i rummet och lade in filt och handdukar. Hennes igloo och puff runtom så var förlossningsrum och bb klart.

Så nu är det bara att vänta. Hon spinner och är lugn när jag är hos henne, men när jag försvann ner i tvättstugan ett par minuter mötte Jonas henne på väg ut från rummet. Så här sitter jag med henne och ser hur värkarna böljar fram över kroppen.

image
Kattförlossningssäng eller spjälsäng..
image
Förlossningsrum
image
Kattsaccosäck?
Annonser

Nyhetstorka

Jag och Arvid har varit på Hasslö med Lisa två dagar och har inte haft mer nät än vad ett uselt 3g på telefonen godkänt så skummade lite snabbt igenom nättidningarna när jag kom hem. Inget direkt spännande att läsa. Inte som jag inte redan mobilläst i alla fall. Så jag surfar in på Norrbottenskuriren, något man gör rätt i att göra ett par gånger om året. Men inte ens där står det något skoj såvida man inte är intresserad av Jägarmilen eller vem som ska bli den 75.000:e Luleåbon. Det enda är väl att en man från Jokkmokk varit för full för att kunna förhöras om misstänkt rattfylleri. Han får sova ruset av sig i häktet.

Nej, jag får ta och se till att träffa Olle snart istället och diskutera skotrar och vintergrillning och sånt han sysslar med.

När vi ändå…

..är inne på det här med glass. Arla mjukglass. Jag tittade på en förpackning i affären och läste lite snabbt att den först skulle vispas, sen frysas i en hejdans massa timmar (6?) och sen vispas igen. Jobbigt tänkte jag och köpte inte. Så var vi hos mamma som hade i kylen och vi fick med oss en jordgubb som precis gått ut hem. Chokladen hade tydligen smakat som en vattnig vanilj med kakao i medan vaniljen varit acceptabel.

Så. Dags att testa hemma. Om man hade läst längre än jag gjorde i affären hade man vetat att om man hällde smeten i glassmaskinen tog det inte så lång tid. Det berättade mamma så det var inga problem.

Som synes gick det vägen konsistensmässigt i alla fall. Att glassen sen smakade som halvsmält rosa från en förpackning ”tresmak” och att varken jag eller Jonas tyckte att det var bra nog för att vilja äta mer än några skedar och resten hamnade i slasken är en helt annan.

Det stora glasstestet!

Vi har ju då ätit en sällan skådad mängd glass denna sommar så det kan ju vara på sin plats med en högst bristfällig recension av ställena. De jag kommer ihåg just nu i alla fall. Om någon skulle undra över smaker jag väljer är det oftast en kula choklad i botten, sen jordgubb eller hallon ibland som sorbet och ibland inte och slutligen en tredje av något annat. Jonas är mer inne på sånt som smakar godis.

Glassfabriken
Pålitliga. Jag minns inte vilka smaker varken jag eller Jonas tog. Eller jo, en kula var Rocky Road. Den smakade rocky road. Jag minns den eftersom Jonas inte gillar chokladglass, men nästan tog den av misstag ändå. Han och Arvid (gosungen sov i bilstolen i vagnen) väntade utanför medan jag köpte glassen. Parkeringsautomaten var sönder så det var en bonus att de kunde hålla ett vakande öga mot eventuella p-vakter.

Glass/grillkiosken vid Strandvägen i Lomma
Billigt. Om det var tre kulor för 26 kr. GB. Två gånger har vi ätit där och båda gångerna har vi sneddat över gatan till mamma och Bo på kaffe efteråt. Första gången var glassarna rejält tilltagna och andra gången också i bra storlek. Pistage var bra. Godis eller vad den hette inte alls något att tala om. Plus för mycket. Minus för att jag inte är van vid så mycket mjölkprodukter att magen började bubbla lite väl senare.

Dolce Sicilia
Vi bodde ju i princip granne med dem när de hade en filial i Västra hamnen. En gång köpte vi glass där då. Nu passade vi på att smita inom Drottningtorget när vi var på väg någonstans. Glassen smakade mycket och var bra, men mycket pengar för lite glass. Och det är alltid lite tråkigt när glassen inte serveras i våffla.

Rönneholmsglass
På bron därinne i stan ni vet. Sjukt bra ena gången. Kanske mycket för att vi fick oerhörda mängder. Och att det är kvalitetsglass. Andra gången var det också bra, men inte på samma mängdnivå.

Smygehuk
GB-glass. Slut på strutar. Man kan inte ha slut på strutar! Inte om man säljer glass. Konstig personal. Smakade halvdant.

Skryllegården
En av sommarens första riktigt varma dagar och vi ville skydda lillkillen från hettan så körde ut till Skrylle för att promenera under trädens svalka. På väg ut en glass också. Det var inga flashigheter på något vis här. Triumfglass tror jag. De hade en tuttifruttismak som Jonas blev smått kär i. Pecan tror jag också han tog och var nöjd med. Vad jag valde för något har jag ingen aning om.

Lomma glassfabrik
Här hade vi lite förväntningar på stället och tänkte att tjohoppsan nu blir det gött med bra glass i solen. Arvid satt i babyskyddet i vagnen och var på strålande humör. Så vi köpte glass och den smakade… inte så mycket. Den var på intet sätt dålig, bara lite klen i smaken. Inte så att vi längtade tillbaka direkt. Och vi lyfte båda ett ögonbryn när vi morgonen efter läste ett reportage i sydsvenskan därifrån där de talade om hur hög kvalité de hade och hur den gjorde att smakerna verkligen var starka och yada yada.

Ben & Jerrys
I Folkets Park. Tre kulor kostar 69 spänn tror jag det var. Sjukt dyrt. Men bra glass! Inte fantastisk, men bra. Särskilt Cherry Garcia som numera är min favvo hos dem. Den var liksom så pass bra att de andra smakerna försvann och om jag skulle köpa igen skulle jag bara välja den. Som tre vanilj fast körsbär.

Glasskiosk vid Ribban
Om man går från Jonas mamma till stranden går man förbi den här kiosken precis innan man kommer till gång/cykelvägen som går längs med hela Ribban. Det finns säkert flera, men det är väl inte så stor skillnad skulle jag tro eftersom alla har GB ändå. Vi blev bjudna på mjukglass och jag valde nötkross eller om det var krokant och Jonas grät en skvätt över att godisströsslet var slut. Den var god. Att det var årets första mjukglass och att vi inte ätit lunch höjde betyget ytterligare ett snäpp. Samt att vi strax därefter premiärbadade för säsongen medan Anitan promenixade med Arvid.

Olof Viktors
De hade slutat ha glass när vi var där så det får bli en överstruken strut på den.

IMG_1447
Ingen glass på Olof Viktors men glada ändå! Eller jag i alla fall.

Bebislek

De där bebisarna, de blir stora så snabbt! Arvid är nu lika gammal som Leia var första gången de träffades. Då kändes det snudd på vulgärt att Johanna ammade ett så stort barn, även om man rent faktiskt visste att Leia inte var så gammal. Skillnaden mellan dem var dock så gigantisk att det inte gick att se.

Nu är de däremot nästan lika stora, vikt- och längdmässigt i alla fall. Sen har ju Leian kommit lite längre minst sagt vad gäller olika färdigheter. Och så har hon ju alla sina tänder! 8 st! Fast just det där med tänderna verkade hon ångra lite att hon skyndat på så väldeliga när hon försökte slå ut en av dem i veckan. Eller så ville hon bara göra en morbror och nöja sig med en framtand. Eller om det var att hon likt mormor ville ha en död framtand. Oklart vad som var målet, kanske bara att badrumsgolvet var ovanligt gott. Förhoppningsvis klarade sig dock tanden utan några blessyrer. Vi får se.

Igår var Sofie här med Ossian som är två veckor yngre och ett par centimeter längre än Arvid. Det är roligt att se att de nu är så pass stora att de är helt medvetna om den andre och nyfikna på vad den där andre figuren som inte är som en vuxen människa är för en. Personligheterna kommer också fram mer och mer. Ossian var helt klart den mest sociala av dem. Arvid tyckte det var spännande att titta lite mer försiktigt innan han började tugga på sin nya polares hand medan Ossian gärna högg in direkt.IMG_1459

DSC_1664