Obehagligt

Idag spillde jag högst oavsiktligt ut ett glas vatten över hela mitt skrivbord på jobbet. Det var sådär gjort skulle jag säga. Vatten som glatt flödar ut över mobiltelefon, broschyrer, post its (går inte att skriva så det ser normalt ut), pennor, anteckningar, kalender etc. Det gick bra, mest störigt att behöva torka upp vattnet när man egentligen hade velat dricka det. Är sjukt törstig för det mesta nuförtiden. Kände dock inte för att leka katt eller hund och lapa i mig vattnet. Hade nog inte gått så bra.

En obehaglig sak var dock att vattnet suddade ut matchen mot AIK på söndag. Vad betyder det? Hur ska jag tolka det? Ett järtecken? Jag vet inte, men nu blev jag plötsligt mer nervös. Blir att hämta ut biljetterna direkt efter jobbet.

Annonser

Vecka 19 (igen)

Precis som jag misstänkte flyttade de fram datumet. Fem dagar till och med! Så nu har jag redan börjat få uppmaningar om att knipa ifall bebisen skulle vilja komma ut den 1 april. Jag kan redan nu lova att det kommer jag inte att göra om så skulle vara. När vi fick positivt g-test och började räkna framåt tyckte jag att det var en ganska bra tid på året eftersom ingen annan ju fyller år precis där. Då tänkte jag på min familj. I Jonas fyller både hans bror och mamma år i högriskzon för krock med bebisen..

Datum framflyttat som sagt, men bebisen var precis som den skulle och det är ju viktigast. Den sprattlade runt med armarna och sparkade med fötterna och vinkade och kliade sig på näsan. Mycket fint!

Men det här hittepåt som står överallt och folk babblar om att runt den här veckan kommer man märka att hyn är bättre än någonsin att håret glänser etc etc. Var kommer det där tramseriet ifrån? Är det en illusion folk får för att den värsta finnperioden är över? Att hyn blir bättre innebär inte på något vis att den är bättre än originalläget. Folk har för kort minne, det är min tolkning av alltihop.


En liten fot (=MFF:are)


En hel bebis


Ett litet bebishuvud

Jag har äntligen kört Skrotis

Ojojoj, ett sånt intresse för Skrotis! Jag förstår att ni är fascinerade. Imorse fick jag äran att köra honom själv eftersom Jonas ska in med aygon på koll på verkstaden idag. Aygon har ju något krux där i magtrakten, en ljuddämpare som det är vajsing på, vilket är bekant för alla som hört honom skramla sig fram. Kan vara bra att byta den innan vi säljer bilen. Om allt går som tänkt blir det lagning imorgon och annons i helgen och sen kommer jag snart att kunna betala min del av taket också.

Men åter till Skrotis. När jag lade fram till Jonas att det kanske kunde vara vettigt att jag tog Skrotis till jobbet och han aygon (Jonas hade fortfarande inte stigit upp när det var dags att åka till jobbet så slutsatsen att det skulle bli skilda bilar var ganska lätt att dra) tyckte han att det lät bra. Sen kom frågan: – Men kan du köra den då?

Och där lackade jag inte ur. Det hade varit fullt förståeligt om jag gjort det, särskilt som ju detta utspelade sig en bra stund innan frukost, men icke. Istället menade jag på att om jag inte kan köra den (fortfarande oklart varför det inte skulle gå) så får vi sälja Skrotis och köpa en annan bil. Sen tog jag nycklarna och körde iväg till jobbet utan incidenter.

Skrotis som Skrotis.

Vecka 19 (än så länge)

Mina veckor är inte i närheten av lika intressanta som Shittys bebis. De fortskrider i alla fall och nu är jag inne i 19:e, men det kommer säkert att ändras imorgon när vi ska på ultraljud.

Jag ringde mamma barnmorska igår också och frågade om de där huggen i nedre delen av magen som plötsligt börjat dyka upp. Ligamenten som tänjs ut var det tydligen. Sen tyckte mamma att jag skulle ringa min riktiga barnmorska också bara för att kolla att hon är kompetent och svarar rätt. Det råder en viss tveksamhet från mammas sida efter att hon vid vårt första besök inte räknade ut beräknat förlossningsdatum eller genomförde frågelistan om alkohol och droger på något vidare sätt. Jag tyckte i och för sig att det funkade bra eftersom mina svar var nej ändå, men Jonas och jag diskuterade också efteråt hur det skulle ha varit om man hade rökt eller druckit till exempel och fick frågekonstaterandet ”Och du röker inte. Och dricker inte alkohol. Och tar inte droger.”

Daniel påpekade igår att när vi var på Märtas 90-årskalas i våras var Shitty lika långt gången som jag är nu och att hennes mage var mycket tydligare än min kakmage. Hmpf.

Vecka 18

Det senaste på preggofronten? Jag får tydligen inte måla lister, skåprluckor och annat sånt där som jag tänkt mig som perfekt småpill framför tv:n. Ni förstår, vi har beställt tv! För första gången sen i januari har vi kanaler igen! Eller inte nu, när vi flyttat över apparaten, hämtat ut grejerna och kopplat ihop det. En helt ny värld kommer att presentera sig, en värd med både lyxfällan och hollywoodfruar för att inte tala om Glamour! Ojojoj!

Om man struntar i låtsasvärlden i det digitala nätet kan jag också berätta att jag känt bebisen i magen nu. Först tänkte jag att det var kaffe, men anade oråd när jag kom på att jag ju inte druckit kaffe och det liksom inte slutade där jag satt och kände efter. Det är inte mycket, kanske har minin mina gener och blir ingen fotbollsspelare eller så börjar den försiktigt och analyserar läget. Kanske en framtida MFF-tränare?

För den som är intresserad av min vikt, något jag förstått är oerhört spännande för folk, kan jag berätta att jag igårkväll låg på ett halvt kilo över ursprungsvikt. Intresseklubben antecknar febrilt. Jonas är nöjd med att magen syns mer.

Annars är det mesta som vanligt. Jag får huvudvärk allt som oftast och som det brukar med min skallebank mår jag illa av den och alvedon hjälper ytterst bristfälligt. Inte mycket att göra.

Jag ser lite dum ut. Blir lätt så när man fotar sig själv i spegeln på personaltoan.

Skrotis!

Jag har inte berättat om Skrotis. Eller jag tweetade en bild som fick ungefär noll kommentarer. Skrotis är i alla fall Jonas nya bil. När aygon lämnat mina ägarhänder blir Skrotis min bil också och då får jag väl försöka uppbåda lite mer kärlek till honom. Nu är han mer ett objekt jag skrattar lite åt. Och är nöjd med finns. Utan Skrotis skulle inte vår säng igår ha forslats från vh till huset igår. Tack till Alexander för assistansen där!

Skrotis är alltså något så fantastiskt som en golf kombi från mitten av 90-talet. En gammal trotjänare skulle man kunna säga med sina nära 30 000 mil på en bensinmotor. Blir någon orolig att den ska braka ihop? Ja, vad ska man säga? Det är en helt korrekt inställning att Skrotis kan akut insjukna i till exempel plötslig kamremsruptur. Blir lätt så när det är 15 000 mil sen sist den byttes.

Men nu tycker jag att vi fokuserar på det viktiga istället: Vi har en bil som kan bli Sopis när man ska till Spillepengen (eller Bunkeflo för att de stänger senare), som kan få plats med sex flyttlådor, som har dragkrok, som startar felfritt om man inte har någon belysning igång, som bara är lite svåröppnad och svårstängd på passagerarsidan efter en olycksalig smäll före vårt intåg i hans liv, som har dragkrok och som bara kostade 3500 kr.

En bra bil helt enkelt. En bil som gör att jag kan betala halva taket med aygon. En bil som förhoppningsvis håller tills vi köper nästa.


Skrotis som Sopis!